Skymningsparadis

”…en sak lär man sig,,,lyssna bara på dig själv. Ska man anpassa sig till vad andra människor tycker är viktigt, verklighet osv så blir det bara skit. Låt de som tycker något göra det själv.” Skriver Micke Berg i sin blogg. Bra, precis vad jag behöver!

Tar en promenad efter jobbet. Tycker det är kallt så jag köper en mössa för 69:- på Rimgen, Skanstull. Klar för gatufoto i skymningen. Letar mig upp till Erstagastan för en allt annat än spontano på Spuntano. Där hänger ett gäng punksvarta fotografier av nämnde Berg. Caféet är stängt med innehavarinnan diskuterar lokalen med en besökare.

Solen är på väg ner i väster och jag är på väg ner till Slussen. Folkungagatan en bit sen Tjärhovsgatan. Nytorgsgatan norrut.

Paradiset uppenbarar sig plötsligt framför mina ögon.

2 reaktioner till “Skymningsparadis”

  1. Kioskbilden gillar jag, jag känner gemenskap med den rullstolsbundne som också befinner sig på utsidan och tittar in. Lite akvariekänsla på något sätt 😉
    //Claes

    P.S. Nu är det nära, fick nyss ett SMS om att kameran är klar för avhämtning 🙂

  2. Skönt att kameran är på G igen. Jag fick ju vänta längre på min i somras men hade ju å andra sidan två back up-hus. Kiosken, lite vi här inne, du i rullstolen där ute, och som inte kan ta dig in.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.