Dansa min docka…

I dag blir det en promenad ner till Orminge centrum. Jag köper mitt Aftonblad och ligger sen i min tvåsiktssoffa och har en stunds läsning. Har några sidor kvar i ”Apporaching Photography”, sen är det dags för nästa bok. Aperture kommer för övrigt att skicka mig Paul Strand-boken jag skulle fått som prenumerationsbonus för länge sedan. Men jag behöver nog en bok innan. Kan bli Susan SontagOm fotografi”.

”Dansa min docka…”

I min senaste bloggpost på FS berättade jag om mina arkivfynd och att bilderna gjorde mig glad. Ovanstående bild är ännu ett fynd och jag tycker faktiskt att det är ett bra gatufoto. Förgrundshanden i höger bildkant, den dansande huvudpersonen i mellanplanet och publiken i bakgrunden. Gillar det!

”Dansa min docka” är för övrigt början på en barnvisa jag hörde när jag var liten:

Dansa min docka medan du är unger, när du blir gammal blir du så tunger. Dansa min docka medan du är unger, när du blir gammal blir du så tung.”

7 svar på ”Dansa min docka…”

  1. Dansa min docka har jag sjungit för båda mina små troll, gillar fotot och kompen. Jag är snabb på att radera foton men du får mig att undra om det är så klokt. Å andra sidan vet jag inte om jag någonsin kommer att sitta och leta igenom gamla alster som du gör, lite imponerande nu när jag tänker efter faktiskt. Bon weekend Matti! /Malin

  2. Jag letade efter andra bilder visserligen. Men visst, jag kollar genom gamla bilder då och då, mest för att kolla vilka jag kan radera för att ge plats åt nya. Trevlig avslutning på helgen själv. Återstår att se om det blir ngt fotande i morgon.

  3. Visst hittar man fynd bland gamla bilder! Jag vill t o m sträcka mig så långt att säga att väldigt många bilder mår bra av att ligga till sig, att man hinner få lite distans till dem och/eller stunden de togs.
    Din dansande docka-bild har precis allt det du säger – förgrund, huvudskikt och bakgrund. Dessutom tar alla fyra personerna sin egen plats s a s, ingen hopklumpning, med servitören i vit skjorta i det svarta dörrhålet som pricken över i. Sen är dey ju en charmig händelse – men du kan ju det där med barn.
    /tim

  4. Vem har inte hört dansa min docka när man var liten. En härlig illustration till en fin visa. Helt klart är att det många gånger är bra att låta bilder vara. Ofta tar man så många bilder vid en fotografering att man fokuserar sig på de, man vid fototidpunkten tyckte kändes bra. När man sedan låtit de andra ligga till sig ser man saker utifrån ett annat perspektiv, precis som mycket annat här i livet.

    Bilden är en händelserik bild som man kan få ut många historier ur, sådana bilder gillar jag då det höjer min fantasiådra till höjden och ger mig stor inspiration. Jättefin bild Matti som jag är glad över att den inte hamnade i papperskorgen. Ha det /Mirja

  5. Jag har dock inte hört ”dansa min docka” sen jag var liten. Men den poppade upp till en här bilden. Ett roligt fynd! Ha en bra vecka.

  6. Tackar! Nu börjar jag på ny avdelning med större barn. Kul, spännande och intressant.. Ha det/Mirja

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.