Nana-korobi ya oki – ramla sju gånger men res dig den åttonde.
Japanskt talessätt.
Spännande att läsa vad man skrev om för 21 år sen! Mycket om att resa och skriva. Var på väg till Nya Zealand och jobbade intensivt med min engelska, vilket märks i breven, där jag väver in massor av engelska uttryck. Det var även i början av min Dublin- och Irlandperiod. Skrev över femtio brev till samma person, läste mina utkast i bakvänd ordning, det vill säga de senaste först. Intressant!
“The proper definition of a man is an animal that writes letters.”
― Lewis Carroll
Hänger in mina jackor och rockar i förrådet för att markera för mig själv att jag måste slänga en rackarns massa skräp om det ska fungera. Bordsskivor, träbitar och framför allt en massa tidningsklipp jag sparat, och gammalt arbetsmaterial och gamla anteckningar, åker i säcken. Funderade på att omskola mig till journalist ett tag, gick två kurser på Poppius, och ville samla på mig ett eget arkiv. Sparade sen tidnings-artiklarna för att kanske skriva insändare eller nån debattartikel. Hittar för övrigt ett omdöme jag fick av min lärare, tillika Poppius rektor, Marianne: ”…du har stor berättartalang och en genuin journalistisk begåvning.”
Nån bekant, minns inte vem, fick mig att hoppa på Linkedin. Nu vill nån business director i London lägga till mig i sitt nätverk. Varför då? Ser att jag glömt anteckna mitt lösenord, när jag tänker efter tror jag att jag tog ett sånt där konstigt slumpartat som Safari föreslog.
På tal om olycklig kärlek:
There is nothing sweeter than the first few days, and nothing more bitter
than the last few words
På grund av min städningslust tittar jag bara på andras bilder för närvarande, gör inga själv. I den mån jag blir inspirerad är det mina blivande elever jag ser fram emot att ta bilder på, till kommande veckobrev. Behöver bara inhämta föräldrarnas skriftliga tillåtelse.
Copyright secured by Digiprove © 2017