Kategorier
Stockholm

Den sista dagen

Det var 2018 det. Inte mycket att orda om, kanske, jag minns inte. Orkar jag plockar jag fram årets bästa bilder. Det är bara 13 959 bilder tagna (sparade) från året. Jo, jag kämpade mig genom allihop ändå. Väljer ut cirka 35 stycken, killar knappt hälften. Publiceras i morgon, tror jag.

Vaknar från ett komatöcken, redo för nya kommatecken. Dimma gör det lite suddigt därute, förhoppningsvis klarare inne, om än lite småmörkt.

Det slutar här, okej! 2018 är oåterkalleligen slut. Och det finns ingen väg tillbaka!

Tyvärr upphör inte min snuva bara för att vi går in i ett nytt år. Jag får budgetera för mer nässpray, helt enkelt.

Funderar på vad att göra denna nyårsafton. Inget särskilt, tror jag. Städa och plocka lite, printa de bilder jag inte hann med i går. Sista nyårsafton med fyrverkerier, trumpetas det. Det vore ju skönt. Vad jag förstår är det raketerna på pinnar som kräver tillstånd för att köpa och använda. Då finns ju de förbannade smällarna ändå kvar. Men, jag kan ha läst fel.

Gott slut, hur som helst!

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2018

8 svar på ”Den sista dagen”

Du hinner ännu med att fota jämna 14 000 bilder. Tolv timmar kvar till tolvslaget.Vilken skörd. Gott slut! Vi snuvar ihop! Nezeril snart slut!

Kunde ju ha utnyttjat tillfället när solen tog upp fajten med morgondimman men jag är en slowstarter. 100 stycken hyfsade av knappt 14 000 bilder.

Det är väl det digitalas gissel att det lätt blir många exponeringar. Billigt, även avseende kvaliteten ibland. Gott slut och Gott Nytt År själv!

Beror ju på hur kritisk man är mot sig själv men de riktigt bra bilderna gör man inte många av under sin livstid. Vet inte om jag gjort nån, än.

Hur ska man tolka det? När vet du att den är riktigt bra? Hur långt sträcker sig självkritiken? Andra får ta vid!

För det första jag själv tycka att den är riktigt bra. Sen ser man på mottagandet bilden får av andra om de delar min uppfattning. Sen är det en fråga om vilken sorts bilder man gillar, beauty lies in the eyes of the beholder. Jag har lagt upp bilder som jag trott skulle få större uppmärksamhet än vad de fick. Det har inte förtagit min känsla för min bild. I gengäld har andra bilder jag lagt upp överraskat med reblogs och många likes. Och tittar jag sen på vad andra, bättre, fotografer åstadkommit i sina bästa stunder inser jag ju att jag har de riktigt bra bilderna kvar att göra.

Stängt för kommentering.