Definitivt bofink, till och med två sjungande, vid träsket. I det samma två par storskrake. Och en av de nya rondellerna i Orminge har begåvats med en glitterfigur. Strålande, särskilt i solsken.
Knallar ner genom Saltsjö Duvnäs och hinner tänka att det var längesen jag gick här. Det var under mina gymnasieår och decenniet efter när jag umgicks med folk från Duvnäs Utskog och Skuru. Några minuter därefter träffar jag två av dem, Göran o Maria. Hur kul som helst!
Nere i Järlasjön leks det med två radiostyrda segelbåtar. Måste vara helkul, särskilt i den rådande vinden. Lätthittad pinne även idag, är skönt med en mjukstart. Värre pinnar kommer.
Går mot Ältavägen och tajmar 401:an på sekunden. 7690 steg så långt, inte lika många bilder. Mitt armbandsur visar tjugo minuter fel och jag tycker att jag har tid att hoppa av två hållplatser tidigare. Är därför lite sen till S:ta Clara, men bara fyra minuter. Planka och två Kellerbier och trevligt sällskap av Capo del Rei.
Bussen står och väntar på mig vid Slussen, bra flyt med transporterna denna dag. 12 984 steg.
Copyright secured by Digiprove © 2021
2 svar på ”Där är så vackert”
Hur ser dom värsta pinnarna ut? Du har nåt nytt att lära världen, bra och dåliga pinnar….och de värsta
De värsta pinnarna är de som dels är oländigt placerade, mitt inne i skogen eller uppe på en höjd så man får klättra, som kräver kompass och att man räknar sina steg så man inte går för långt, som sitter på baksidan av träd så de knappt syns.