Sitter och sliter med galleri/portfoliowidgetar och lyckas inte få nån synlig på bloggsidan. Borde liksom synas överst i den högra spalten. Lördagsscheisse, typ.
Ute hånler vintersolen. Borde kanske hunnit med en fotorunda, åtminstone ner till träsket.
Eftermiddagsslummern avklarad och nu ska jag bara peta mig lite käk. Får fundera vidare på gallerivisningsproblemet. Till sist får jag dit galleriet, men jag ville inte ha alla bilderna där bara en länk. Nu kan jag ju inte lägga till fler gallerier, för de får inte plats.
Den här lördagen är egentligen en enda lång väntan. I kväll och i natt är det 40-årsfest på Södermälarstrand. Hoppas jag kommer levande därifrån.
Tänker mig att där göra ett gäng bilder som om de blir bra kan bli en liten minnesbok till födelsedagsbarnet. Känner att det kan vara dags att ge sig in i bokbranschen igen 🙂 Ja ja, vi får se var mitt festfokus hamnar.
Har ju min lista att fylla ut lördagen med, somt är rena helgrutiner annat är lite roligare, några punkter är jobbrelaterade. Hoppas kunna ta en skön eftermiddagsnap så jag kommer till partyt god form och vid god vigör.
– En liten fågel satt på en gren… En tjej sitter i sin sulkyvagn och sjunger in fredagen, thank God its Friday. Jag kan ju bara instämma, det var på vippen att jag även sjöng med.
Trött men glad när jag kom hem. Det har som sagt varit en mycket bra start på vårterminen.
Den kommande utställningen finns såklart i bakhuvudet mest hela tiden och jag har anfall av hybris och storhetsvansinne då jag planerar för fler utställningar. Slussenbilderna och Verlassene orte-bilderna va övergivna industribyggnader i och utanför Berlin. Vem vet när jag tycker att jag har tillräckligt många naturbilder rådet håller för enexhibition? Ska nog se hur det går med den första utställningen, det kanske blir världens flopp.
– Ursäkta, den här svänger till höger? Busschauffören är rookie på linjesträckningen och lite osäker. Jag är snabb att gajda honom rätt. För första gången sen jag började åka från Skanstull misstajmar jag min tunnelbana. Den går framför näsan på mig. Men men, det går flera tåg.
Så är strax vårterminens första (kort-)vecka avklarad och den har gått bra . Eleverna är nöjda och glada över att vara tillbaka.
Men jag är ändå supertrött när jag kommer hem. Vilar lite och försöker sen lägga upp antingen ett bildgalleri eller en portfolio här i bloggen som visar till exempel mina Ripped and Torn-bilder. Kan lägga till bilder men sen syns de ändå ingenstans. Det kanske inte lirar med det tema jag valt för bloggen, som ändå är WorldPress eget. Konstigt!
Nu är vovven hemma! Ringer ramverksta´n innan jag kliver på 446:an som stod på Götgatan precis när jag kom. Känner på mig att jag kommer få ett klar-sms om jag sätter mig på bussen. Mycket riktigt håller de precis på med the finishing touches så jag går istället dit. Får vänta några minuter innan de kommer med jycken. De verkar gilla hunden och hintar om att möjlighet finns att få vara månadens konstnär i butiken typ i augusti. Vi få se vad de tycker när jag kommer med mina rivna affischer.
Mörkt och jävligt är det ute. Och mellanslagstangenten på mitt gamla tangentbord fungerar bara ibland, vilket får autocorrect att gå bananas.
Första skoldagen och de skötte sig bra, eleverna. Mysigt med lite kramar igen.
Kollar ut efter snösmockan och i min förort är det denna morgon vitt på marken. Men ingen riktig smocka. Värre uppåt, tror jag. Men den riktiga snösmockan hänger i luften.
Företagsidkarna på Folkungagatan har lustiga namn, till exempel Mary Tobak och Folke S Kebab.
Ringer och efterlyser min jycke igen, det har varit leveransproblem men de höll på med den nu. Jag kunde förvänta mig ett sms i morgon (läs i dag onsdag).
Tittar ut men ser inte mycket av nån snösmocka, tror det kom som regn istället. Hoppas det inte är sådär äckligt halt.
Andra planeringsdagen väntar, värre än den första. Och jag ska försöka swishcasha in stålar från de kollegor som vill dela på hunden. Bara det ett uppdrag i hästväg, jag får slita hund helt enkelt.
Sticker emellan med lite obegriplig fotografi igen. Ingen har dött av det än, vad jag vet.
I eftermiddag vill jag ha min hund annars får de skäll.
Behöver bilder till den här bloggen så jag sparade kanske 40 bilder av de jag tog i går. Alla är nödvändigtvis inte bra, ser att de flesta är skräpbilder. Det är bilden i dagens inlägg också, men jag tycker den är bra. Den är nog min favoritbild från utflykten. Ett oidentifierbart objekt jag inte har en aning om vad det är eller har varit.
Sitter och försöker skriva ut bilder men ibland är det nåt som hakar upp sig. I detta fall visas inte bilden jag ska printa när jag valt alternativet ”skriv ut”. Och jag kan inte välja ”skriv ut” nere till höger. Filnamnet kommer oönskat med nederkant. Hm! Ett par koppar kaffe på det. Hinner bara tänka tanken så löser jag problemen.
Fick till sist iväg intervjusvaren och bilderna till Progressive-street på Fejan samt presentationen av mig själv till Galleri Korn. Det tar sig!
Så blev det måndag igen. Två planeringsdagar väntar innan skolan börjar på onsdag. Sen gäller det att snabbt hitta in i rutinerna igen. (Nångång ska jag låta auto correct formulera min bloggtext. Den är så förbannat klåfingrig! Men ibland lite rolig.)
Tar 69:an från Sergels torg till Djurgårdsbrunn och går längs kanalen ut mot Värtan. Det är soligt, vilket inte är någon fördel alls när man ska fota. Lätt att det blir utfrätt här och var i bilderna. Förväntar mig att hitta såväl natur- som abstrakta bilder. – När du ser röda äpplen i dalen har det börjat blomma. Två syskon på busshållplatsen spelar nåt spel på mobilen. Ett annat syskonpar guidar varandra från bussen: – Sigge! Där är Kakelugnstornet!
Kliver av bussen och det luktar gott av vedeldat från värdshuset. ”Här luktar det grilleri!”, konstaterar en kvinna. Det är joggare och pyttevovvar mest överallt och isfläckar varvas med hästskit med olika bästföre-datum. I vattnen plaskar gräsänder, svanar, knipor, storskrak och en ensam vigg. Vid Isbladskärret är hägerkolonin öde.
Knallar i mina föräldrars fotspår. Här promenerade de för 70 år sen, och min uppväxts Finnberget tronar på andra sidan vattnet. Sweet nostalgia. Två unga kvinnor har picnic med bubbel i pendelfärjans hållplatskur.
Passerar Biskopsudden där rikingarna har sina jåtter. Vid Waldemarsudde tar jag som planerat spårvagnen. Tillbaka i city köper jag mina fotopapper och åker hem. Nu kommer jag som ni ser plåga er med en massa obegripligt abstrakta bilder. Vill varna er så ni kan göra nåt annat om ni inte orkar.