Vaknar redan vid sju. Läser i DN om en man i Hudiksvalsstrakten som fångat 13 983 fåglar och förvarat en del av dem i ett uthus. Bland arterna finner jag duvhök, berguv, tornfalk och, läs och häpna, treårig hackspett. Sån´t är kul för en gammal skådare (tretåig ska hacke vara).
Vårsoligt men förbaskat blåsigt! Har så mycket jag vill titta på i dag så jag var tvungen att lägga upp en färdplan.
Är svag för färgklickar och när de därtill är röda måste jag bara ta en bild.
Hoppar av vid Londonviadukten och tar mig upp till Centrum för fotografi (CFF) och Leif Claessons utställning ”Decomposed – moral statement”. Trots att skylten utanför säger att den öppnar klockan 12, är dörren stängd när jag kommer klockan 12.35. Bara att kila vidare till nästa stopp.
”Höken” med polare
Galleri Darling på Södermannagatan, vernissage och en vinskvätt minsann! Har redan tagit två alvedon, mitt huvud gillar inte snålblåst. Sven-Arne Hökenström, alias ”Höken” ställer ut färgglada målningar. Glad och trevlig prick, man känner sig som under hökens alla vingar, typ. Mest nöjd verkar han vara med ”Sammy Davis”, som vilar vid öppet fönster på Hotell Foresta före en show då det begav sig. ”This is not Picasso” kallar han utställningen, men jag tycker mig se i prislistan att en tavla föreställer Marie Picasso, så jag vet inte vad jag ska tro.
Höken med ett glas rött och Sammy Davis med mineralvatten, eller nå´t
Kollar vad han tar för sina målningar och de ligger på 5000:-. ”Ska man köpa hans tavlor ska man göra det på Södermalm, på Östermalm tar han mycket mer,” menar damen som jag tolkar är innehavare av galleriet. ” Rätt,” säger jag. ”De har råd att betala.”
Tjärhovsgatan/Södermannagatan, bizzi kårner
Gillar bokstäverna på väggen, men utan Varning rasrisk-skylten hade jag inte vågat ta bilden
Sparade tegelväggen till vänster
Går sen tillbaka till CFF och se, nu är det öppna dörrar. Nio bilder, samtliga på kvinnoansikten som skulle kunna tillhöra uppgrävda lik i begynnande nedbrytning – dekomposition. Ansiktena är delvis täckta av jord och växtdelar och ögonen är utskurna ur bilderna med vass kniv. ”Vems blick är det vi möter i bilderna, och om vi faktiskt inte möter någons blick, tvingas vi då inte titta tillbaka på oss själva?” frågar Gunilla Muhr i en text om utställningen som tillhandahålls på plats. Nyfikna? Utställningen hänger kvar till och med 4 april.
Den här är nog min favvo från dagens promenad
En bagatell
Profil
Tar Katarinavägen ner till Slussen och singlar det ner små pärlsockerkorn till snö från en plötsligen grå himmel. Har alternativ, antingen ta Djurgårdsfärjan och kolla GAN på Waldemarsudde, eller tunnelbanan till Kulturhuset och Anneé Olofsson. Det blir det senare.
Avslappnande läsning
”The face of all your fears”
Personen till höger blev så groteskt stor så jag bara måste ha med denna bild
Fullt med folk som alltid. Hur någon kan chansa på att åka hit och fika/äta begriper jag inte. Det är knökfullt. Anneé Olofsson stötte jag på på Moderna museet i veckan och blev lite nyfiken. Det jag ser här, ”the face of all your fears” är inte min kopp espresso.
Vit mössa och räta linjer
Missar spårvagnen precis och snålblåsten har inte gjort mitt huvud gott så jag avbryter här.
