Etikett: Stockholm

Kategorier
Stockholm

Slussen #5 och Arthur Cravan

Kollar i de senaste arkivmapparna och konstaterar att jag får ihop till ett blogginlägg med slussenbilder, #5.  Några av bilderna är någotsånär begripliga, sen förfaller jag till mitt experimenterande igen, inte minst i den sista bilden. Men så plåtar jag huvudsakligen för min egen skull. Även om det är kul om andra skulle gilla det jag gör så är det inte det som driver mig.

I nyhetsbrev 157 från förlaget Bakhåll hittar jag ett kul citat: ”Hela litteraturen, det är: tatatata… Konsten, konsten, vad jag skiter i konsten! Herre Gud!Ah! Låt mig skratta, skratta men skratta som Jack Johnson!”

Arthur Cravan är mannen, poeten, bakom uttalandet och strax får jag en bok om honom. Läste om honom i magasinet Vargen för massor av år sedan. Han umgicks med dadaisterna och fritt ur mitt minne vill jag minnas att det för honom handlade om att göra antisuccé. Den första var en poesiuppläsning inför publik, där han och dadaistkamraterna läste upp obegriplig nonsenspoesi och retade åhörarna till vansinne. Han var även boxare, och vän med den tidens världsmästare, Jack Johnson, ”the golden smile”. De möttes i en boxningsmatch och skuggboxades rond efter rond till åskådarnas hörbara missnöje (men här läser jag att han blev knockad i sjätte?). Tredje och sista antisuccén var när han nygift och lycklig bara skulle segla en sväng i Mexikanska golfen och försvann spårlöst. Det spekulerades i att han förvandlade sig till pseudonymen B Traven (vars riktiga identitet aldrig avslöjats). B Traven skrev till exempel ”Sierra Madres skatt”, och ”De hängdas revolution”.

En bok jag ser fram emot!

För övrigt anser jag att den vackert svängda gula trappan upp från bussterminalen till Gula gången ska bevaras i det nya Slussen. Och att det nya Slussen byggs för människor och inte för Mammon.

Kategorier
Stockholm

Kollar Gus

Förstår inte vad som tagit åt mig. De flesta brukar ju klaga på mörkret, att de är hösttrötta. Själv är jag piggare än nånsin. I kväll avslutar jag arbetsdagen kl 18 efter ett småsegt personalmöte. Åker direkt till Fotografiska där det är vernissage. Gus van Sant, regissör och fotograf, i ett samarbete mellan Fotografiska och Sthlms filmfestival, visar ett antal polaroidporträtt. Tagna för rollsättning av hans filmer. Stockholms Filmfestival har för övrigt tilldelat Gus Van Sant Stockholm Visionary Award detta år.

Gillar vinglaset som kommer inseglande från höger

Ute råder polsk snöstorm. Blöt snö virvlar runt i luften och vätan kryper in i ärm och krage. Rätt häftigt fotoväder, om man bortser från alla vattendroppar på linsen. Nåväl, bilder blir tagna, inne och utanför.

Gillar hur de på något sätt etablerar ett samband utan att titta på varandra, hur han liksom poserar för henne

Snöspam

Jag provar både det vita vinet och det röda. Vad gör man när det inte finns någon Guinness?

Invigningstalare, hon med rosen är Fotografiskas Chief curator Michelle Marie Roy, tjejen med micken är Hanna Ljungh vars videoverk ”How To Civilize a Waterfall” fanns att beskåda en trappa upp

Efter invigningstalen tar jag en runda runt utställningen innan jag kollar bokhyllorna. Lyckas ta mig ut utan någon ny bok.

En Slussenrökare

Medan jag väntar på bussen tar jag några bilder utanför tunnelbanan nedre. Lika bra att passa på liksom.

Kategorier
Stockholm

Rörig kvadrat

Mitt musikkonto har gått upp avsevärt sen jag blev med iPhone. Nu slinker jag in på iTunes så fort jag minns en gammal goding, eller när en favorit som Neil Y kommer med en ny skiva. Att jag för närvarande jobbar med en proffsgitarrist och snackar musik hela dagarna gör inte saken bättre. Så det första jag gjorde i det här blogginlägget var att länka till en kanonlåt.

Men en bild ska ni få:

Här var det möjligheten till inramning medelst en massa rör som lockade.

Ain´t got no…

Ha det bra  /Matti

Kategorier
Stockholm

Gatufoto – rena mörkret!

Utforskandet av den mörka sidan

Första snön föll i går, mina små elever tyckte det var underbart. Snöbollarna de rullade blev däremot svarta av all sand och jord som följde med när de kämpade fram och tillbaka över gården.

Annat som faller är ju mörkret. Vore jag inte gatufotograf skulle jag nog deppa åtminstone en liten aning. Det är rätt jobbigt att gå till bussen i morgonmörker och komma hem i eftermiddagsdunkel. Men ur fotosynpunkt är det fasligt spännande!

Hela ljusa dagen i dag laddar jag för en sen utflykt in till storstadens mörker. Sen och sen, brukar åka in runt kl 12, nu åker jag in vid kl 16. Tänker följa hur ljuset drar bort och skåda mörkrets inträde, hur det påverkar stadens uttryck. Och lära mig hitta hot shot spots. Dagsljusets Stockholm hittar jag rätt bra i, men kvällsmörkrets gatufotografi är ett annat sorts bollspel.

Det är fortfarande rätt ljust när jag kommer in till Slussen. Tar en promenad bort till Fotografiska. Utanför Birkaterminalen pågår ett antal efterfester bland de som just klivit av, andra vinglar bort mot tunnelbanan. Roligt nog är det mycket folk på Fotografiska och det är lite bökigt att ta sig runt och leta böcker. Hittar ut med Brassais ”Paris by Night”, tycker den passar bra nu när jag ska testa mörkerfoto, och Hans Hammarskiölds ”Tiden och ljuset”. Hammarskiöld var ju en av tio-kamraterna, förlåt Tio fotografer. (När jag har utematte övar vi mycket på tiokamraterna). Brassai plåtade mycket graffitti och i hans anda tog jag denna bild:

Följer Munkbroleden och går över till Riddarholmen och går sen längs Centralbron till Tegelbacken. Följer Vasagatan och viker av upp på Kungsgatan. Träffar en gammal elev med mor, riktigt roligt.

Fortsätter Kungsgatan upp och hittar ett skyltfönster med full aktivitet (men det kommer i nästa eller nästnästa blogg).

Efter att ha skrotat runt lite tar jag tunnelbanan från Hötorget. På plattformen ser jag detta motiv:

”Vänd världen rätt!”

På bussen hem satt ett ungt par mittemot mig, mannen  med en liten bebis i knät. Såg reklamen bakom dem och bad att få ta ett kort. En elek lampa gjorde det lite knepigt med affischen men ändå.

Svårt blänk där bak, men idén går ändå fram, eller hur?

Noterade ni att Jimmy D porträtterades här: Los Angeles street photography blog? Då tar ni och kollar upp det, eller hur?!

En annan länk jag vill ge er är denna: Just a Toy. Mycket intressant japanskt gatufoto! En hel del starka porträtt, en och annan Fido, och några riktiga guldkorn i övrigt också. I like!

Kategorier
Stockholm

Slussen #4

Dags för Slussen #4. Rotade som sagt genom arkivet och hittade ett par Slussenbilder.

Slussen är dödsmärkt, tecknen på dess förestående undergång hopar sig.

Här har mången fotograf stått och tagit bilder. Åt alla håll. Den vindlande gångtunneln bort mot Blå bodarna och -gången bjuder på ett spännande och lockande ljus. Det här är min variant. Fick en kommentar nyligen som frågade om klippa kroppar var modet just nu. Av bilden ovan förleds man ju att tro det.

För att se en synnerligen spännande bild av Slussen, klicka här!

Kategorier
Stockholm

Slussen #3 – och lite Brassai

Då jag har en del must do´s att ta itu med blir det ännu en hemmadag. Har avslutat studierna av Doisneaus ”Paris” och läser nu om Brassai i en illustrerad biografi av Diane Elisabeth Poirier. Den senare boken vimlar av folk från den av kreativitet sjudande franska huvudstaden. ”Alla” verkar ha varit där, och polare med Brassai: Kertesz, Picasso, Henry Miller, Jacques Prevert, Le Corbusier, Fernand Legér för att namndroppa några. Kul att läsa om livet under ”the roaring twenties”, vilket är så långt jag hunnit. Brassai var en man som gick hem hos både hög och låg och därför hade möjlighet att ta nära bilder av såväl societet, konstnärer och författare som på bordellerna.

En klunk öl för gamla Slussen”

Ingen fotoutflykt i dag alltså. Tänker därför ge er några fler bilder och lite text om mitt kära Slussen. Hitta dit? Koordinater: 59°19´14″N 18°04´20″O

”Rusningstrafik”

”Läsning till palmers sus”

För mig är Slussen ett rätt rymlig begrepp. Geografiskt innefattar det en liten bit av Stadsgården, kanske till och med Birkas terminal. Katarinagaraget är en gräns åt söder, Götgatsbacken åt väster, Mälaren i norr, men båda sidor av skilsmässodiket, det vill säga själva slussen. Tunnelbanestationen, Nacka/Värmdöbussarna och Saltsjöbanan, Karl Johangallerian, Stadsmuseet, Katarinahissen och alla mindre lokaler inne under den vittrande betongen hör dit. För mig.

”Blå gången” (måste ha med en brusare)

Framförallt är Slussen ett nav i vardagen för alla tusentals människor som med sina respektive ärenden rör sig genom den gamla, uttjänta trafikapparaten. En plats för möten, för kommunikation, för väntan, för inköp, för mat och dryck, för flykt och utflykt.

”Väntan” (en brusare till, sorry)

Under helgerna är här dagtid ett annat brus. Slussen är nu avstignings- och omstigningsplats för helgshoppare, barnfamiljer på väg till Djurgårdsfärjan, museibesökare, lattedrickare, biobesökare och flanörer. En och annan gatufotograf kliver av här också, för att till fots bese Slussen och staden.


Kategorier
Stockholm

Slussen #2

Dags för andra blogginlägget om Slussen. Slussen är som sagt en plats där det susar och brusar av människoströmmarna till och från de kollektiva färdmedlen som erbjuds. Några små öar av enstaka eller grupper på ett par tre personer tvingar strömmarna av pendlare att ta en rundare färd mot sina mål. Små krockar och väjningar sker ofta.

Har en tanke att stanna till här för några minuter på min väg hem från jobbet, bara för att ta några bilder av bruset. Ni som följer denna blogg får se hur det blir med det.

Slussen är en plats i långt gånget förfall, rost, vittrande betong, trasiga rutor, klotter. Mycket av detta är på något sätt ändå vackert.

För övrigt anser jag att den vackert svängda gula trappan upp från bussterminalen till Gula gången bevarades i det nya Slussen. Och att det nya Slussen byggs för människor och inte för Mammon.

Kategorier
Stockholm

Konventionellt och experimentellt gatufoto

Dags för bokleverans. På bussen in diskuterar några yngre marinbiologer på cirka 8 år, vilken haj som är farligast respektive snabbast och använder storebror, ungefär 10 år, som expert. Hittar några skrotiga vinklar på Slussen och får några bilder som jag känner mig nöjd med. Ringer Malin och bestämmer träff på Järntorget. Sätter mig på en kall stentrappa och väntar. Alldeles intill står en populär nöjesprofil  staty. En ung tjej frågar sin mamma: ”Var det han som dödade alla? ”Nej, det där är Evert Taube.”

Slussen mot Gamla stan och Kornhamnstorg. Ett vanligt Mattimotiv med folk i en lucka/öppning.

Nästan samma motiv men här lyckades jag ta bilden genom ett bilfönster.

Malin dyker upp och får sina två ex av min bok ”Fotospår” signerade och överlämnade. Vi slår sen följe på en gatufotovända som går över Riddarholmen till Stadshuset. Soligt och omväxlande svalt och varmt. Vid Centralbron experimenterar jag lite med en vit ”gängad” stolpe mot den mörka passagen under, låter en vit jacka skymta i det svarta. Diskuterar förnyelse respektive upprepning av vårt gatufoto med Malin. Tar med henne på en vådlig upptäcktsfärd in i trafikledernas Klara strand, bakom Centralstation och det där spretiga nybygget. Skapligt ogästvänlig miljö men ändå intressant. Söker ju det kaotiska och röriga gatufotot bland annat.

Här däremot får ni resultatet av mitt experiment med stång och diffusa mänskliga gestalter i bakgrunden.

Lite kaotiskt och rörigt

Med livet som insats korsar vi de livligt trafikerade gatorna och fortsätter längs Klara sjö till Blekholmsbron. Kungsgatan upp till Hötorget, jag slinker in på Telia och får veta att det är sju veckors väntetid på iPhone medan Malin kollar Filmstadens utbud. Sen lyckas vi gå förbi varandra när vi ska återses och får ta mobil telefoni till hjälp. Detta störande inslag i gatufotografin hjälper i allafall två gatufotografer.

Gillar sån´t här också

Vi gör sällskap ner till Sergels torg och här är det fullt med valstugor och poliser. Lite senare talar Carl Bildt utanför Åhléns vilket förklarar närvaron av lagens företrädare. Tar några bilder vid min trappa från t-banehallen upp till Drottninggatan innan jag tar tunnelbanan hemåt. Malin har då redan avvikit för att träffa någon nere vid Centralstation.

Vimmelbild från Filmstaden. Rörigt, inte minst med alla färger

Ett av flera alternativ från denna plats och detta ögonblick

Tänker hela tiden på att försöka undvika att ta samma bild om och om igen. Det går skapligt, med några undantag. Har ju en chans till, jag kan alltid deleta oönskade bilder när jag importerar dem till datorn.

Vore jättekul om ni som tittar in här också kommenterade. Tack för titten.

Kategorier
Stockholm

Vimmelbilden i gatufotografin

Några av oss gatufotografer har köpt och läst eller åtminstone bläddrat i ”10 – 10 years of in-public”, där tjugo gatufotografer visar tio bilder var. Merparten av bilderna är tagna under åren 2000-2010 så man kan säga att det är ”modern” gatufoto som visas.

Somt är bra,  en del är till och med kanon, annat tycker jag inte är särskilt märkvärdigt.  Men, ”beauty lies in the eyes of the beholder”.

En avdelning i gatufotografin är det som jag kallar ”vimmelbilder”, bilder med mycket folk i. Till exempel Otto Snoeks bilder i ovan nämnda publikation tillhör denna kategori. Här är utmaningen att i folkmassan hitta det som bryter av på ett eller annat sätt. Det kan vara en person som är annorlunda klädd, en yngling bland gamlingar, en oväntad gest (eller flera), någon som bär ett iögonenfallande föremål, en spegling mitt i vimlet, lika eller olika klädsel eller dylikt.

Är mest nöjd med förgrundsgestalten till vänster

Nick Turpin har en bild på en man som mitt i Lyons gatuvimmel försöker handskas med en trilskande ko (!), Matt Stuart har en kul bild med  ett antal männsiksor som rör sig genom bilden utan att bry sig om en man som gör en halbrytande volt på gräsmattan intill, Trent Parke har några härliga bilder i eftermiddagsljus som faller på människorna i bilden.

Den här gillar jag för att människor rör sig åt olika håll och på olika avstånd

Jag gillar särskilt när människorna är på olika avstånd och/eller olika nivåer, som Gus Powell´s ”Voetganger: No 017” och, ännu bättre, hans ”It´s Only a Matter of Time” eller, bäst, ”I Miss You”. Kolla dem om ni vill och har möjlighet.

Själv har jag inte lyckats ta några riktigt bra vimmelbilder (än). Kanske är inte ens Stockholm tillräckligt vimligt?

Kategorier
Stockholm

Are – bure – boke

Detta är sista riktigt varma dagen, utlovade SMHI i går, sen får vi svensk sommar och behagligare temperaturer.  Bra, då stannar jag hemma i dag också. Förresten krånglade internet för mig i går, det var seeeegt och det gick inte att öppna bilder här på FS. Bara de översta två cm syns och datorn står och snurrar. Vet inte om det är min uppkoppling som fått värmeslag, eller datorn, eller rent av jag?

Senaste fotoboken jag köpte och läste var ”Japanese Photobooks…”.  En intressant exposé av kända och okända japanska fotoböcker. Inte så snävt avgränsat så det var gatufotografi, utan mer experimentellt, både själva fotografin men även teknikerna att trycka böckerna.

Corny #1, Slussen nedre

Utbytet med väst, och USA, gav en hel del transkriberingar av amerikanska fototermer till japanska. Ett exempel är  ”kamera wakuso” – ”camera works” och ”konpora” – ”contemporary”.

Något jag fastnade lite för var ”are – bure – boko”, lika med ”grainy – blurry – out of focus”.  Det har jag ägnat mig åt lite då och då om än inte alltid med de bästa resultaten. Men jag måste få leka och experimentera ibland, annars blir det ju tråkigt.

Corny # 2, Slussen övre

Antecknade lite andra japanska uttryck: toshi-ron,som betyder cityologi. Vad nu det är för något, inget som Google kände till iaf. Det är nog något som har med gatufoto att göra.

Väntar fortfarande på min ”shashin-shu”, det vill säga min fotobok. Kolla den gärna på http://www.blurb.com/bookstore/detail/1464075?alt=Fotospår+Phootprints%2C+as+listed+under+Arts+%26+Photography

Beträffande hemsidan så är det klart med domäner och webbhotell och WorldPress och diverse användarnamn och lösenord. Det enda som inte är klart är väl mitt förstånd och förmåga att få ihop det. Men det är bra att bita i och tugga.

Som de säger där borta: ”la pelota es redonda.”

Då kan ni lite japanska och har fått se några av mina experimentella alster. De är riktigt skumma, jag vet.

Sommarhälsningar /Matti