Dubbla sendrag i fötterna, envisa, ackompanjerade mina försök att somna. Trots dubbla magnesiumtabletter.
Om andan skulle falla på efter att jag tankat frukostkoffein, har jag väl några platser att besöka även denna dag, lördag. Sommar lär det vara dessutom.
Har väl ett veckominimum på tre dagar av foto- eller andra utflykter och då är det på sin plats med det tredje stadsbesöket i dag.
Noterar i övrigt att av tidigare 14 prenumeranter är 11 kvar. Tre har alltså avprenumerererat och vill inte längre följa The Boring Life of Matti Merilaid. Well who can blame them?
Känner mig som en felavlad schäfer när jag går till bussen. Höften gnisslar dog-matiskt.
Tar omvägen till Bar Zeppelin, det vill säga Götgatsbacken och Klevgränd och även bron. Träffar en bandmedlem utanför och efter en stund kommer Jon förbi. Vi hinner snacka helt kort om jobbet där vi förr var kollegor, sen behöver han fixa med musikanläggningen.
Införskaffar mig en Omaka A.K.A.IPA och slår mig ner inne men med utsikt ut mot skylinen. Härifrån, ovanför Gondolen, ser jag ett par tornseglare. Till sist.
Bredvid mig slår sig lite olika folk ner och sen en trio unga tjej varav en firar sin tjugoårsdag i dag . Vid bordet intill sätter sig sen en kvartett unga brunögda kvinnor, lite äldre, och de kommer i trevligt samspråk med varandra. De tar hjälper varandra med mobilfotan av respektive sällskap. De presenterar sig för varandra och den unga trion heter Vera, ,Jonna och Anna, av de övriga minns jag bara Denise. Kul att lyssna på dem och se deras positiva interaktion.
Efter två öl frågar jag i baren efter drinken Hemingway sour, men den är daterad. Som en annan, med andra ord. Blir en tredje IPA istället.
Ställer mig vid min polare Jon och hans co-DJ, Får en drinkbiljett och växlar in den mot ett glas bubbel.
Pratar lite med diskjockeypolaren som jobbar professionellt med att spela musik och har jobbat i USA. Jon presenterar sen mig och Petter för varandra och nämner mig som en pedagogisk förebild och idol för honom, och Petter som Europas bäste DJ.
Efter knappt tre timmar är det dags att bege sig hemåt. Kramar Jon hejdå, som säger att han uppskattar mycket att jag kom.
28 grader säger displayen vid Henriksdals reningsverk. 18 grader säger appen. Solen gör sitt.
Går förbi Coop innan jag kanske inte tar den absolut rakaste vägen hem.
Kör lite yrsel med vänstersnurr under natt och morgon. Är inte kristallklart vad det beror på.
Ser att en av de unga och trevliga kvinnliga konstnärerna jag träffade och pratade med ute i Västberga har fått ett fint stipendium: ”Norr-köpings kommuns kulturstipendium till Moa Martinsons minne tilldelas Klara Knutsson. Stipendiesumman är 144 980 kronor, alltså en krona per kommuninvånare. Konstnären Klara Knutsson arbetar med intarsia, bilder av trä i trä, vanligt inom möbelkonsten, mindre vanligt som enbart bilder.”
Kul!
Inte lika kul är att mina fonder rasade 12 000:- i går. Jaja, de får väl rusa uppåt i dag i stället.
Kvällsaktiviteter igen, ska in till stan och se om jag kan övervara en musikalisk vernissage, ett låtsläpp. En före detta kollega släpper musik under ett av sina alias. Hoppas på skön musik!
Gullregnet står som spön i backen längs motorvägen in.
Tänker mig slå två flugor i en en smäll varav en fluga är en mås. Knallar därför Skeppsbron bort till Kungsan för att med lite tur se den vilsneflugna ringnäbbade måsen. Men varken mås eller skådare syns innan jag dyker ner i underjorden för klämma tuben ut till Solna C. Därifrån är det en bit att gå i blåsten till den skandinaviska mallen men det kan finnas bilder att göra även där.
Blir blåst på min kepa men hinner lyckligtvis ifatt den.
Det blir just inget fotat på vägen och väl framme, tja, no screamers, kanske någon bild med lite extra ändå. Arkitektur och annat nojs inom en genre jag exponerat tidigare.
Mallen är invändigt en orgie i kommers och konsumism.
Exteriören till Jordgubbens bollplan får jag en första livetitt på. Men luktar den inte lite råtta?
Knallar tillbaka och sätter mig på tvären. Den tar längre tid än pendeln men jag slipper byta.
Läser att måsen setts tidigt i morse men att den sen drog iväg.
Student plakat och studentflak, antar att några blir plakat på flaket. Utanför Grillska skolan lastas ett flak med vitmössor, och på tvären sitter en trio tjejer och en stinker öl som nån spillt på henne.
Kliver av på Sickla udde och en 442X står inne. Min buss kommer och ställer sig bakom med bakdelen blockerande trafik bakom. Den försöker sen köra förbi men det är för trångt. Föraren försöker få bussen framför att köra fram en bit och underlätta passage men icke sa Nicke. Vänliga veckan är nån annan gång, nåt annat år.
Goda väderförutsättningar, påstår väderappen. Med andra ord läge för en fotografisk exkursion och jag funderar på Mall of Scandinavia. Där har jag aldrig varit. Förväntar mig främst arkitekturfoto men där finns ju värsta bangården också, att försöka göra nåt fotografiskt av. Om man kommer åt den.
Det finns som vanligt inga garantier för att jag verkligen drar dit, men får jag bara i mig mitt morgonkaffe är det inte omöjligt.
I dag har jag i min bubbla hushållit med mina krafter innebärande sysslorna disk, tvätt och blomvattning.
Printar ett gäng bilder att eventuellt hänga när jag och Micke ställer ut i februari -26. Nackdelen är att bläcket sinar, nya bläckpatroner kostar skjortan.
Regnigt, lovar väderappen. Läge för en dag under tak, med andra ord. Ibland måste man vara tak-tisk och tak-tfull.
Den återupptagna kaffekonsumtionen gjorde susen i går och jag hoppas på samma underverk i dag. Inte för att jag har något jag behöver extra energi för just i dag, men det kan ju ge en kick i nån riktning.
Farozonen.
Skulle ju till exempel kunna sammanfatta lite skottlandsfakta inför vårt resemöte kommande måndag. Eller ta tag i min planerade handbundna publikation som blivit liggande sen jag exponerats för mycket av bilderna så jag tröttnade på dem.
