Det är redan dags för årets fotomässa. Få se om jag ids ta mig dit. I dagsläget lutar det år att jag skippar det. Spar pengar därmed, på såväl inträde som på de böcker jag sannolikt skulle köpt. Inta Ruka ställer ut, och jag gillar hennes bilder mycket. Men jag har hennes bok och kan hennes stil så det är inget som får mig att åka ut till Älvsjö.
Onsdag morgon och ett i ett kärvt ekonomiskt läge kärt och välkommet tandläkarbesök kl 8. Det blir fint det.
Hoppar av redan vid Henriksdal, två hållplatser och nån kilometer innan Slussen. Kollar lite graffiti under Danviksbron innan jag fortsätter promenaden längs hela Stadsgården tills jag kommer till Fotografiska.
Fullt med folk men med kort slinker jag förbi kön. Fullt även med bilder, för mycket, på Anders Petersen-utställningen. Svårt att ta in allt, till och med svårt att ta in nå´t. Men starka bilder är det. Även om man sett dem förut. Stark är också Lisen Stibecks ”Daughters”. Kollar Höstsalongen innan jag släntrar mot Slussen. En hel del bra där också. Stannar som alltid till och plåtar folk på Slussen, missar så när min buss.
“The meaning of life is to find your gift. The purpose of life is to give it away.”
Picasso
Vet inte om jag ska känna mig dum eller smart, lutar åt det förstnämnda. Fixade nämligen problemet med utebliven displayvisning på X-T1:an genom att hålla kameran i en vinkel som gjorde att jag såg den lilla knappen ”view mode”. Vips så var det kirrat!
Zen till buzzen
Montenegro – Sverige 1-1 och svenska spelarna skäller på domaren för att de fick en straff mot sig och ett mål bortdömt. Jag ser inget konstigt i något av domsluten.
Nu ska jag bara borsta tänderna, zen till buzzen och en repa på stan.
Nu är jag ju inte direkt ovan eftersom jag plåtat gata ett bra tag.
Lördagen gick utan fotoutflykt. I morgon? Bloggar istället, och laddar upp bilder på Flickr och Tumblr. På de senare sajterna kan jag ofta glädjas åt att få nya följare. Vad det sen står för begriper jag inte. Om de verkligen följde mig och gillar det jag gör, borde det ju generera fler likes/favorites. Flickr-statsen i dag passerade 1000 tittar redan mitt på dagen, men inte en enda kommentar eller likes. Skumt! But so what, var det viktigt hade jag lagt ner för länge sen. Är mest intresserad av fenomenet.
”Wall child” kallar jag denna bild där den ligger på Tumblr. Ser ni barnansiktet?
Hade jobb att göra: fixa veckobrev, jullovslapp plus diverse hushållsnära tjänster. Ingen engelsk ligafotboll däremot då det är landslagsuppehåll. Ser därför England-Slovenien respektive Montenegro-Sverige göra upp om viktiga poäng i EM-kvalet. Tar en promenad ner till mitt förortscentrum och har så en kvällstidning att slå ihjäl tiden med. Dessförrinnan har jag läst morgontidningens lördagsbilaga om Femenrörelsen. Mycket intressant läsning, tummen upp för Femen.
Från ovan
Läser mitt horoskop för i morgon: ”Det finns en viss risk för svartsjuka men i övrigt blir söndagen rolig, spännande och rätt glamorös.” Lovande.
Är för tillfället rätt pank och det är därför egentligen inget läge att fundera på nästa resa. I allafall inte att boka något. Men några tankar slipprar ändå genom det ekonomiska filtret. Det kan bli Berlin i sommar, kanske utsträckt till nio dagar, och kanske en vecka i NYC under höstlovet beroende på kostnad. Det är för tidigt att undersöka det än.
Pensioneringen börjar anas vid horisonten och med den en helt annan ekonomisk verklighet. Det är ju fan att man får så liten pension efter 45 års yrkesarbete. Får kanske följa Gustafs råd och flytta till Berlin?
Svalt och skönt i sovrummet. Drömmer en massa. Härom natten drömde jag att jag satt i en bar och på engelska beställde en drink. ”Gin based, please, I leave the rest to you”, säger jag till bartendern och får tillbaka en ”sixty minutes plus one”. Smuttar på den, tycker att den smakar mer bourbon based än som nåt med gin. Nå´n centiliter senare börjar den smaka gott, men då vaknar jag.
Strax lördag igen. En del idéer på fredagskvällen, men hur det verkligen blir återstår ju att se.
Fick i allafall universalladdaren att funka till sist och kan nu använda min Fuji X100. Däremot har jag förlorat displaybilden på min X-T1, vet inte hur det gick till och hur jag får tillbaka den. Var manualen är har jag inte den blekaste aning om.
Why do you say that legal murals aren’t street art?
Because in my opinion true “street art” is done illegally. Just like true graffiti is done illegally. If you put a bunch of graffiti artists work in a gallery, is it still graffiti? Ehhhhh, not really. Lately, most legally commissioned murals are usually just part of the gentrification of a neighborhood, used to lure in more wealthy, young people.
Thoughtful, legal or illegal?
So you hate all legal walls?
No. I definitely didn’t say that. They just aren’t “street art.” I have seen lots of great legal walls and lots of terrible/cliche/played out legal walls.. None of them were what I would consider to be “street art.”
Att tatuera sig är en gammal tradition i Egypten har 4 000 år gamla tatuerade mumier påträffats. Att gadda sig är ett färskt uttryck. Ett snarlikt uttryck är ”att gadda ihop sig”. Ingetdera är något för mig. När jag växte upp var det bara sjömän och kåkfarare som var tatuerade. Och luffare. Man såg ibland folk med tre prickar på handen, så kallade luffarprickar.
”Luffarprickar tatueras på egen hand och ska vara placerade i en V-formation för att kunna döljas när man håller tummen mot pekfingret. I Sverige förknippas luffarprickar med sjömän, kåkfarare och luffare. Det var även populärt bland vissa grupper av ungdomar på 50-60-talet. Prickarnas betydelse varierar för olika grupper. Sjömän kunde göra luffarprickar på sin första seglats. Prickarna har hos dem symboliserat uddarna Goda Hoppsudden, Kap Horn och Kap Verde. Inom Örlogsflottan symboliserades trohet till Kungen, Drottningen och Kronprinsen. För luffare tre V:n med betydelsen: ”Vi Vandrar Vidare” alternativ ”Stockholm, Göteborg, Malmö till Fots”. För en del var luffarprickarna något fick man tatuera in när man hade sökt jobb i de tre största städerna i Sverige, en prick för varje stad. man fick inte ta tåg eller buss mellan städerna, man skulle vandra till fots eller möjligtvis lifta till och från.
Andra tolkningar kan vara tro, hopp och kärlek eller livet, vandringen och evigheten. Livet är pricken mot tummen. Den kortaste. Vandringen är pekfingret och evigheten är långfingret.”
Hade planer på att se visningen av Bukowskis Contemporary men kom på att jag kan kika på objekten på B:s webbsida. Och det var inte så mycket nytt, de flesta av fotografierna hade jag redan sett. Istället kan jag läsa lite om gatufoto, printa en bild och slöa med annat.
Copyright secured by Digiprove © 2014
