”People will hate you, rate you, break you, and shake you. How strong you stand is what makes you.”
Dags att fundera över en utvärdering av det senaste New York-besöket, det tredje. Höll mig uteslutande på Manhattan den här gången. Borde kanske ändå tagit en sväng över till Brooklyn. Inga särskilda evenemang var inplanerade. Tre eftermiddagar tillbringades på puben framför teveskärmar som visade fotboll. Ett trevligt avbrott, men kanske en eftermiddag för mycket. Valde nog fel vecka, det var lite för kallt och ändå för lite av skitväder för att det ska ge någon fotobonus.
Kollar man efter, sitter det en man i dunklet därinne. Gillar tudelade bilder typ denna, men detaljerna kunde synts bättre.
Resultatet, bilderna, är jag i och för sig nöjd med. Men jag har ju min egen konstiga smak. Ingen av mina upplagda fotografier har gett några stora klickmängder på sociala medier även om några gått hyfsat. Men det struntar jag i. Fotosidan räknar jag inte dit, den är mer eller mindre död. Jag menar Tumblr och Flickr, och för all del den här bloggen. Här har statistiken varit lägre sen jag började publicera bilder från NYC. Så blir det kanske om man inte kör middle of the road.
”Always and never are two words you should always remember never to use.”
Wendell Johnson
Smart madrass avslöjar otrohet
”En smart madrass kopplad till användarens smartphone skapar nu stor uppmärksamhet, då syftet med den är att tala om när ens säng ”används”. Vad ordet ”används” innebär lämnar företaget Durmet – som ligger bakom innovationen Smarttress – upp till användaren att definiera.”
Aftonbladet 19/4 2016
Ännu en uppfinning till mänsklighetens fromma!
Stockholmsderbyt gick som väntat åt h-e. Att det ska vara så svårt.
”Love lasts about seven years. That’s how long it takes for the cells of the body to totally replace themselves.”
Françoise Sagan
Sen kan man alltid ta meldonium, preparatet som sedan årsskiftet står på Wadas lista över förbjudna dopningspreparat. Den senaste ursäkten för de som åkt fast i dopningstester med spår av ämnet i kroppen är att de tagit meldonium för att förbättra de sexuella prestationerna, inte de idrottsliga.
”In case of emergency, save my cello”, läser jag på tunnelbanan där en tonåring sitter med sitt stora instrument.
En grågås flyger kacklande ovanför mitt huvud när jag är på väg hem.
Fortfarande känns det som om jag har en liten sömnskuld att betala, men det är ändå bättre med jet lagen än senast.
I högen med DN ligger nr 2 av Grönytekontakt. En spännande tidning jag får i egenskap av före detta postmottagare för en fotbollsklubb. Märk väl, en klubb utan egen fotbollsplan att sköta, vilket Grönytekontakt tar ytterst liten hänsyn till. På tal om gräs så handlar en av artilarna i tidningen om så kallat hybridgräs och om det kan vara framtiden för svenska fotollsklubbar.
Fotografen jag såg på Newarks flygplats var Åke Eriksson som mycket riktigt finns med i senaste Fotografiska-tidningen och som har flera utställningar bakom sig. 53 bast, bara barnet.
Jet lag-bekämpning pågår. Testar ett nytt grepp genom att hålla mig vaken tills det blir svensk läggdags. Det blev 31 timmar utan sömn, får se hur det känns med cirka åtta timmars sömn efter första arbetsdagen efter resan.
Nackdelen med att resa ensam visar sig på morgonen efter att jag som vanligt ätit hotellfrukost klockan 6.30. Med fotografsällskap hade jag säkert dragits ut för en sista fotorunda innan utcheckningen kl 12. Nu blir det i stället ett par timmars rent slöande på rummet. Känner mig kanske lite mätt på gatufoto.
Allt gick som det skulle på vägen till Newark Liberty Airport. Hittar lätt SAS incheckning på flygplatsen. Tre timmars väntan på boardingen. Läser Tales of two cities om att bo i NY, och då rasar halvtimmarna raskt iväg och blir timmar. Funderar på om jag ska ta nåt att äta eller om jag klarar att vänta på flygkäket. Det är många timmar dit. Jag svälter.
Hade Fujin redo och klar och tog ett par skapliga bilder på flygpussen ut till Newark Liberty Airport.
Hör nån snubbe snacka i sin mobil om bilder han har med i Fotografiskas bilaga. Ljust långt hår, gammal, rätt kort och nätt. Får kolla senare om jag fattar rätt.
Ser One World och Empire State Building långt på andra sidan startbanorna från min plats i gaten. Till sist får vi borda Helge Viking vars blott andra flygningen vi får göra med SAS senaste flygplan. Luktar flygbränsle inför starten.
Är ensam på två säten. Kollar Sherlock Holmes som första film. Bra, som det blir när grundkonceptet är styvt. Ungefär samma personbeskrivning som i tv-avsnitten, men med andra skådespelare. Flygplansmiddagen består av kött och potatis i tärningar, gott, och skönt slippa kycklingen.
Börjar kolla Batman, tror jag sett den. Skippar den. Försöker sova/vila men får ont i ryggen på mitt specialvis. Ser X-men the last stand istället.
Vacker soluppgång över norska hardangervidda eller om det är telemarken. Eller om det är samma lika. Frukost. Slapp huvudvärken, inga problem med öronen heller med pluggarna i. Är inte särskilt trött heller. Dubbla lager moln när vi kommer in över Sverige. Snyggt det också.
Vi landar tjugo minuter före planerad tid.
Får fundera lite. Ska jag skippa Berlin och köra två ggr NYC nästa år? Vecka 16 och septemberveckan, typ. Känner att jag gärna skulle åka dit snart igen, men att jag behöver ett litet break. Väl i stan översvämmas man av intryck och många goda idéer och uppslag sköljs bort.
Mitt bagage kommer sent men jag hinner med 7.45 bussen mot cityterminalen. Sju grader och mulet. Dimmigt. Två svarta kaniner frukosterar på Norra Bantorget.
Tvättar, vattnar blommorna och laddar upp bilder på stordatorn när jag kommer hem. Hittar ett gäng riktigt kul bilder bland de sista dagarnas skörd. När jag skriver detta är klockan redan 13.30 och jag har varit vaken i över ett dygn. Det gungar lite.
Sista frukosten i NYC på ett tag. Stoppade på mig ett par bananer att peta i mig innan jag checkar ut. Hade tänkt ta flera men resten var gröna. Är lite förkyldseg i huvudet så jag tar en omgång till i bingen innan jag packar.
Ser på väderprognoserna att jag var här en vecka för tidigt. Nästa vecka får de över tjugo grader flera dagar. Attans!
Inget Harlem eller Brooklyn, bara Manhattan denna gång. Finns att upptäcka här så det räcker. Såg att Bernie Sanders höll ett massmöte i Washington Park. Det missade jag, dels för att jag inte visste, dels för att det var kvällen när jag hade problem med ögat.
Hem till uppladdning av de tre senaste dagarnas gatufoto och till fajten med jetlaggen.
I dag går promenaden rakt västerut och sen norrut och jag försöker hålla mig i solen. Känner igen flera av gatorna från tidigare besök, man går ibland i gamla fot(-o)spår.
”We´re launching a war against stupidity”, några äldre gentlemen står och delar ut flygblad för Larouche och som tycker att Putin och Xi Jinping är schyssta lirare. ”We can´t have zombies running office”.
Håller igång bra men det är dags för lunch. Letar upp Rattl´n´hum och beställer en Other half super fun och favoriträtten Shepheards pie. Inga burgare för mig. Än. Laddar med käk och sen måste jag ladda kamerabatterierna. Passar på att kolla dagens bilder på teven. Några kul blev det allt i dag också. Mer komposition än vanligt gatufoto, kanske. Lyckades jag med det svår ljuset i ett par av fotona blir det nog kanon.
Medan batterierna laddades släppte jag in the roomkeepers som började få ont om tid.
Utcheckning kl 12 i morgon. Hinner ut och fota några timmar efter frukost, kanske en bra ide istf att vila på rummet. Kanske kan jag sova på planet då? Vore ju bra mot jetlaggen inbillar jag mig.
Blev sugen på att köpa en ny teve med sf-slot. Hann kolla på några men samsungen hade ingen minneskortläsare.
Ligger på rummet och blundar med vänstra ögat som sakta känns bättre och bättre. Kastar ett öga, det friska, på klockan och ser att det är Europa league och potentiell kanonmatch mellan Liverpool och Dortmund. Två favoritlag dessutom. Hinner precis in på grannpuben The Playwright innan matchen börjar.
”Därför vinner Liverpool” hinner jag skymta på AB:s webb, efter tio minuter står det 0-2. Mitt öga klarade också tio minuter innan jag fick knipa igen det för resten av matchen. Liverpool vänder till sist och vinner dubbelmötet efter en match som motsvarade förväntningarna.
Kollar mina bilder på teven. Flera bilder får nytt liv, andra växer från att ha ratats vid påseende på MacBookens 13-tummare. Intressant att se dem stora och obehandlade.
Blir gunghungrig sent på kvällen och tar hissen ner till restaurangen för middag. Får 10% rabatt som hotellgäst men pyntar ändå $40.
Ol´ blue eyes is back. Som jag hoppades är ögat rätt okej efter en natts sömn. Ser bra med det och innan jag petat in kontaktlinsen så känns det inte något särskilt heller. Däremot återstår att få kontakt mellan extern hårddisk och dator. Rätt många bilder i den där lilla boxen, synd att tappa dem.
Sista dagen, i morgon blir det utcheckning och lång väntan på Newarks flygplats, ännu längre resa hem över Atlanten.
”But the first lesson reading teaches is how to be alone.”
— Jonathan Franzen, How to Be Alone
Äter min frukost till toner av ”Satchmo” och andra jazzartister. Tar inget kaffe till frukosten och på rummet räcker flaskvattnet inte för kapselmaskinen.
Hillary och Bernie ska debattera i kväll. Nere i demokraternas högkvarter i Brooklyn förmodar jag. Sänds live på tv kl 21, orkar jag så kollar jag. Trump ska tydligen närvara vid nåt event på Grand Hyatt Hotel några gator upp från mitt. Lär bli liv där. Ska nog ta den vägen när jag knallar ut i dag.
Ser att rumsteven har en slot för sd-kort. Ska kanske testa att se mina bilder på teveskärmen i kväll. Längtar efter att se dem i större format än på min 13″ MacBook.
Har lätt huvudvärk efter frukosten och spenderar det sista vattnet på en treo.