Kategorier
Stockholm

Press stop

Är ju med säkerhetsdörr numer. Hör inget från trapphuset längre, tyst och skönt! Stort plus på morgnarna, behöver aldrig vara rädd för att låsa mig ute då dörren enbart kan låsas med nyckel. Mer minus de eftermiddagar då jag glömt att låsa dörren efter mig och den stått olåst hela natten.

Busseländet vid Gullmars är sig likt. I morse höll en målare på att gå bananas när han fick stå och se direktbuss efter direktbuss rulla iväg, säkert fem i rad, men ingen buss 19. Efter långt om länge rullar en 19 till sist fram, men stannar inte utan fortsätter förbi, runt hörnet och bort. ”Are you fucking kidding me?” vrålar målaren. ”Va fan är det som händer?!”

Bara att acceptera, har nog med energitjuvar ändå. Och det är ju ändå vår. Bussen kommer till sist och vid Sockenplan är det bara att press stop och kliva av.

Fram och tillbaka till Etnografiska museet med 28 elever och lite transportövning igen. Och sen samma sak på vägen hem. Men som sagt, det är en inställningsfråga.

Kategorier
Stockholm

Té med Daido

Förkyld, elakt kill i halsen och snorig. Ingen trevlig avslutning på veckan, eller för den delen, start på helgen. Skippar fredagsmyset, har inte smak för något alls. En kopp té får det bli.

Lutar med andra ord år en hemmadag i morgon. Hittade inget kul i På Stan heller, så jag missar just inget. Får sjunka ännu djupare i Daido Moriyamas bok, varvat med ”Urban safari”.

Skulle inte det räcka, kom MacWorld, Fotosidan magasin, Kamera&Bild, Språk och i går, Fritidspedagogen och Slöjdforum. Därtill senaste numret av Fåglar i Stockholmstrakten.

Å DN, Aftonbladet och två gratisex av SvD, alla dessa med tillhörande sudoku. Känns inte som om jag ska behöva ligga sysslolös.

Kategorier
Stockholm

Vimmelbilden i gatufotografin

Några av oss gatufotografer har köpt och läst eller åtminstone bläddrat i ”10 – 10 years of in-public”, där tjugo gatufotografer visar tio bilder var. Merparten av bilderna är tagna under åren 2000-2010 så man kan säga att det är ”modern” gatufoto som visas.

Somt är bra,  en del är till och med kanon, annat tycker jag inte är särskilt märkvärdigt.  Men, ”beauty lies in the eyes of the beholder”.

En avdelning i gatufotografin är det som jag kallar ”vimmelbilder”, bilder med mycket folk i. Till exempel Otto Snoeks bilder i ovan nämnda publikation tillhör denna kategori. Här är utmaningen att i folkmassan hitta det som bryter av på ett eller annat sätt. Det kan vara en person som är annorlunda klädd, en yngling bland gamlingar, en oväntad gest (eller flera), någon som bär ett iögonenfallande föremål, en spegling mitt i vimlet, lika eller olika klädsel eller dylikt.

Är mest nöjd med förgrundsgestalten till vänster

Nick Turpin har en bild på en man som mitt i Lyons gatuvimmel försöker handskas med en trilskande ko (!), Matt Stuart har en kul bild med  ett antal männsiksor som rör sig genom bilden utan att bry sig om en man som gör en halbrytande volt på gräsmattan intill, Trent Parke har några härliga bilder i eftermiddagsljus som faller på människorna i bilden.

Den här gillar jag för att människor rör sig åt olika håll och på olika avstånd

Jag gillar särskilt när människorna är på olika avstånd och/eller olika nivåer, som Gus Powell´s ”Voetganger: No 017” och, ännu bättre, hans ”It´s Only a Matter of Time” eller, bäst, ”I Miss You”. Kolla dem om ni vill och har möjlighet.

Själv har jag inte lyckats ta några riktigt bra vimmelbilder (än). Kanske är inte ens Stockholm tillräckligt vimligt?