Skhlm gerilla

Det bästa med helger är att få sova ut. Lördagen, den vakna delen, inleddes sålunda klockan tio. Skönt som bara attan!

Tar bara med mig en enda bild ut till Skärholmen. Tänker att vi är många om utrymmet, lite generöst sådär. Inklusive promenaden till busshållplatsen och mellan buss och tunnelbana, tar det lite drygt en timme att komma fram, och hem igen. Men det är det ju värt att få träffa både fotobekanta och eventuell publik. Helger är annars inte särskilt sociala.

AOD7C står taggat på några klippor längs tunnelbanespåret. Miljonprogrammets Bredäng passeras och strax sammanstrålar jag med ett gäng guerilleros på Skärholmens torg. Snörens spänns mellan två stolpar och snart hänger fotografier i olika genrer och stilar och fladdrar. En del stannar till i regnet, som är mer än ett dugg. Jag för ett långt samtal med en fotointresserad kvinna, både om min bild och om min kamera.

Pratar annars mest med mina kumpaner, blir rekommenderad att se filmen ”Quick” och Pelle Pistol har å sin sida en makalös och liten Ricoh-manick som tar högst märkliga och häftiga panoramabilder. Han kan dessutom direktimportera bilderna till sin medhavda MacBookAir så vi kan se nytagna bildexempel i närtid. Häftigt!

Som vi står utanför tunnelbanan är det livlig trafik ut och in och fram och tillbaka. En jesusförkunnare konkurrerar med ett muslimskt bokbord medan Vänsterpartiet bjuder på kaffe, kaka och flygblad. Torgstånd med grönsaker och frukt, ”mat från hela världen” förkunnar en livsmedelsbutik och här finns sannolikt även människor från jordens alla hörn. Underbart!

Uthärdar regnet med en fika under en markis innan vi efter två timmars häng demonterar vår kulturinsats och tar tunnelbana/bil hem. Jag tajmar min hembuss perfekt vid Slussen, det vill säga enligt turlistan men inte IRL, då ingen buss synes. Men då det är tak över terminalen sitter jag ju inte i sjön.

https://www.tumblr.com/g-a-oo/188000714919/robert-doisneau-la-voiture-fondue-1944