Dagens enda utflykt, som i går, går ner till postboxen. Och si, där ligger en försändelse från Moderna museet vari mitt årskort är bifogat. Kort och gott!
Börjar på en prislista för New York-utställningen lika med en verksförteckning över vad som är printat, ramat respektive listat. Nu har jag en liten överblick om än inte full koll.
Printar om de sneda NYC-bilderna men lustigt nog blir printarna skit på det bättre pappret och bra på ett billigare. Kollar inställningarna utan att hitta felkällan.
En ursprungligen ratad bild, men jag tycker att den har kvaliteter. Men det är ju jag det.
Röd dag i morgon. Sånt reflekterar jag inte över som pensionär men bra att veta antar jag.
Drömmer fantastiskt igen, och länge. Vaknar vid kl 5 och läser tidningarna på mobilen. Melissa Svenhard, vice ordförande för Sekos lokförarklubb på pendeltåget i Stockholm, dyker upp i en artikel. Min gamla elev!
Somnar om, nya drömmar: En mörk trappuppgång öppnar sig och jag går in och jag plåtar vilt. Svartvitt, skarpa kontraster. En trappa upp utvecklas det till en trång skola med Nina Björks böcker på engelska i skolbiblioteket, där de flesta bokomslagen är svartvita. Häftigt!
Ute ösregnar det och det susar mysigt och sövande.
Det blir listklippning för en stor del av slanten. Med lite flyt räcker de jag köpt. Ett par bilder hade präntats snett så det måste jag fixa. Nån bild kan jag göra större och ha vanlig ram till. Det är främst rullbilderna som kräver en list upp till, de går inte att rama in till en vettig peng.
Väntar på mitt årskort på Moderna museet men när jag tar mig ner till postboxen finns det inte där i dag heller.
Kanske lite hemmafix, prognosen lovar ju regn under förmiddagen. Har lister att klippa, gissar att jag får beställa åtminstone en förpackning till. Funderar sen att skapa ett instakonto för mina toppbilder, och fortsätta att köra de mer experimentella, konstiga på det vanliga kontot. Då har jag för det första ett urval att göra. Äsch, jag vet inte om det funkar.
”Alltså, kan ni fucking sluta!” En höstadietjej är upprepat uppretad på sin klasskompisar. Ett stort gäng elever är på utflykt. Orientering, får jag veta. Blir nästan lite avundsjuk.
Som väntat kramkalas på skolan. ”Det var jättelänge sen du var här!” Härligt att sen sitta och snacka om sånt de behöver vuxna till att prata med. Pratar en hel del med kollegorna också. Träffar de flesta av de elever jag ville träffa, utom två. Promenerar sen från skolan via Kajsas på kajen till Londonviadukten. Som bonus kommer där en av mina favoritelever gående från sin nya skola, på väg hem.
Tidöpartierna vill kunna återkalla medborgarskap. Med andra ord får jag kanske leva mina sista år i Finland. Hakkaa päälle!
I dag tar jag mig nog till skolan och hälsar på så de vet att jag lever. Lämnar en kasse toarullar för pyssel. Får passa på att kolla med eleverna om rätt låt vann ESC. (Fotboll vill jag dock inte snacka om, behövde bara se en kvart av derbyt för att se att det skulle gå åt helvete.) Sen motionerar jag mig tillbaka mot stan. Hemma väntar sen en välfylld diskho och jag kan vara diskjockey för en stund.
Lönen slank in på kontot till sist och strax kommer pensionen. Dessvärre även nya utgifter. Gillar förresten inte den nya tiden, när det dras pengar från kontot mest varenda dag. Jag vill ha alla utgifter betalade senast den sista i varje månad.