Jag tar den lätta vägen till den svåra första pinnen. Det var visserligen en omväg men det blev lättare att hitta på det viset. Fortsätter ner till Nyckelviken. Vilket vackert sommarparadis det är. Mycket folk, många barnfamiljer, har tagit sig hit för picknick och mys i den historiska omgivning. Sädesärlorna vippar fortfarande runt på ängarna och årets kull ladusvalor jagar sitt lösgodis i skyn.


För att ta nästa pinne behöver jag ta mig ner till lilla Nyckelviken som även det har anor, uppförd på 1700-talet. En gång fanns här ett värdshus som Bellman, kanske även norsken och dansken, besökte för en stänkare. Sommaren 1865 bodde sångerskan Jenny Lind med sin familj på Lilla Nyckelviken.


Tredje och sista pinnen är på gångstigen upp mot stora vägen. Den avslutar en kuperad vandring som gav bra motion. 11 311 steg får duga.



Tar en sväng in på Coop, vilket var tur för nu har de fått in en pall med lasagne. Köpte samma likadan för några månader sen, den var svingod. Sen har den inte funnits förrän i dag, köper tre paket á 1 kg att mumsa i mig under veckan.
2 svar på ”Nyckelviken”
Fina bilder från Nyckelviken
Tack så mycket, ett vackert ställe.