Är det dags att hänga undan vinterjackorna nu, eller jinxar man våren då? Skippar fleecen och kör en tjockare skjorta under jackan, kepa på huvudet. Ännu en solig och blåsig dag så det hade varit skönare med en mössa.
Hamnar på en ny elbuss, stoppknapparna funkar inte och bakdörren öppnas först efter rop från en avstigande. Var det det billigaste anbudet som vann igen?
Hoppar av vid Henkan, knallar över Danviksbron och viker av ner mot Norra Hammarbyhamnen. Bänkarna befolkas av solsugna pensionärer, ett gäng gubbs lirar boule och några ringduvor letar käk i gräset. Nog fasen är det vår!
Tittar in på Galleri 86 och målningarna där. Brooklyn bridge visar sig vara Manhattan bridge. Har sett rätt mycket måleri i den här stilen, är inte jätteförtjust. En bit bort hittar jag en stor säck med byggavfall, överst ett par spegelskärvor. När jag börjar plåta dem blir jag tilltalad av en snubbe bredvid som undrar vad jag gör, kanske främst varför. Det visar sig att boende har klagat på att säckarna stått på trottoaren i två dagar.
Viker vänster ner mot kajen och färjeläget. Flera träd har röda prickar och informationen förmäler att de drabbats av almsjuka och ska sågas ner.
Tre tjejer sitter och väntar på färjan, en har sin cykel. Hon frågar om jag vill sitta. ”TikTok, det är så 2023!” säger en av tjejerna medan de håller på med sina mobiler. Vid avstigningen utspelas ett litet tjejdrama, tjejen med cykeln hamnar sist bland de avstigande, de övriga två väntar inte utan börjar gå. ”Era råttor!” säger cyklisten när hon kommer ikapp. Sen hoppar en av tjejerna upp på pakethållaren och de drar iväg utan att säga hej till den som blir kvar. Jag ser att hon blir ledsen, hon sätter sig och kikar efter sina försvinnande kompisar. De kommer inte att vänta på henne så hon börjar gå hem själv. Som pensionerad fritidspedagog hade man velat säga några tröstens ord, men det går ju inte i dessa tider.
Och några bilder blir det i solen och blåsten.
Ett djup hål har grävts intill det pågående husbygget i Orminge, oklart varför. En grop för andra att falla i, eller …?
8 729 steg, det (jag) går ått rätt håll.
