Dags att pusha för utställningen igen!

Dags att pusha för utställningen igen!

Antingen är jag lättlurad eller så var det väldigt få aprilskämt att upptäcka. Det bästa aprilskämtet jag minns är skrivet som ett resetips, i DN vill jag minnas. Artikeln beskrev en ö utanför Kroatiens kust som tidigare varit stängd då militären huserade där. Nu nyöppnad för turister och beskriven som ett paradis. Trots att det vimlade av antydningar om att det var ett aprilskämt var det många som skrev eller ringde till DN och ville veta vilken resebyrå som hade resor dit.



Lägger upp min kvartalsrapport på Fejan respektive Insta. På den senare i tre delar då bilderna är i olika format. Gissar på tio lajks på Fejan, kanske 18 på Insta.
Måndag hela veckan, äh, jag bara skämtar. Men påsklov är det!
Dag för Djurgården att premiärspela borta mot Blåvitt. Det ska bli intressant. Matchen börjar kl 14 så det hinns inte med så mycket innan.

Nu är inte New York så långt borta! Nästan så jag vill packa redan, men då vet jag att jag måste plocka ur allt för att kolla vad jag packat ner. Det jag kan göra i god tid är att se till att jag har blodtrycksmedicin så det räcker, och även magnesium.

Går till Sarvträsks busshållplats utifall det skulle finnas nån fågel att registrera. Det blir ett par grågäss och ett par storskrakar samt en sothöna. Buss 414 kommer och då jag inte ska med den backar jag in i busskuren. Den stannar ändå och en kvinna vinkar. Jag vinkar tillbaka när föraren tutar och det går upp för mig att det är Åke och Sussi, mina förra grannar.

Från Nacka trafikplats tar jag Vikdalsvägen och strax ser jag husen på Kvarnholmen, Nackas Manhattan, torna upp sig. Minns när det ännu fanns grönska och en uggleek där jag och mina lekiskompisar såg tre kattuggleungar våren 1959.
Den utlovade solen uteblir men det är vårsugna människor ute hör och var. I Vikdalen spelar ett par unga män basket och inne på en villatomt skuttar två små bröder i sin studsmatta samtidigt som de sparkar boll. På Kvarnholmen grillar en familj korv.

Det blir en fet nostalgitripp när jag kommer ner till Finnboda. Ovanför tronar Finnberget där jag föddes och växte upp och nedanför berget låg båtklubben där våran mahognybåt Joy hade hemmahamn. Varvet jobbade farsan på och jag har klockan på mig som han fick efter 25 års tjänst.
Nedanför Danvikshem och en bit från Vilans skola, min låg- och mellanstadieskola, går jag uppför en backe från bryggan där hela skolan en gång om året bordade båten Gurly för en utflykt till Bogesund. Passerar det gamla dårhuset. Här bodde konstnären Lasse Kleen vars barn Jonne och Julia jag hade när jag jobbade på Henriksdals barnstuga.

Vid Henriksdals busshållplats träffar jag Ingrid, en gammal kollega dubbelt upp.
Måttliga 10 192 steg, bättre än inga steg alls.
Här kommer så årets första kvartalskollektion, uppdelat i färg respektive svartvitt.
























Friska Nacka har tjuvstartat med några påskpinnar. En nära Hellasgården, en på Finnboda Varv och dagens . Tror jag tar Finnbodakontrollen i dag, tänker att Hellaspinnen kan tas när det är mer fågelaktivitet i buskar och vass.

Fantastiska bilder jag gör nuförtiden, statistiken på Insta är -25%. Ungefär samma för mina poster på Tumblr. Nån gång har jag väl tänkt att jag bara ska lägga upp mina bästa bilder, men det tjänar ju inget till när ingen annan tycker de är bra. Så jag fortsätter plåta det jag gillar och tycker är intressant, det är det enda som betyder nåt.

Nästan för mycket fotboll i dag. Å andra sidan gör jag annat under tiden. Och det är förbannat jobbigt med reklamen, särskilt spelreklamen.

Men attans så många utställningsbilder jag har fortfarande.
