Fotospår

Omvändelse under galgen.

En annan avdelning på Karolinska tycker att det är dags att lämna ett bajsprov igen, för att kolla om där finns spår av cancer. Har gjort det minst två gånger tidigare och tycker det är bra att det görs. Bra då att laxermedel ingår i det aktuella medikamentsortimentet. Tycker bara att de kunde haft samma kontrollsystem PSA-prov och redan när man fyllde 50 eller nåt.

Bra drag i moffetabletterna jag tar! Utan dem skulle jag inte få nåt gjort de här dagarna omedelbart efter operationen utan bara ligga och kvida. Lägger en snabbverkande på nattduksbordet att ta när jag vaknar i morgon. Det är i axlarna det känns värst och när smärtan kommer krypande tar jag två alve och en långtidsverkande moffe som ska räcka till i kväll. Vid läggdags blir det en ny dos. Kaggen är svullen, och på söndag ska jag rycka fem plåster som sitter i en halvcirkel med utgångspunkt från naveln.

Ordet har alltså inte med magen att göra.

Gillar att göra DN:s ordquiz på fredagarna och det brukar gå bra, oftast alla rätt. Bukolisk är dock ett ord som inte ingår i min vokabulär och lyckades inte gissa rätt heller.

Gröngölingen sjunger nerifrån träskskogen nånstans. Jag antar att det är ett vårtecken, eller har den bara ont som jag? 

La mig i bingen för att vila när jag kom hem i går. Tar mig sen upp ur sängen och sätter mig vid datorn utan alltför stor smärta. Den kommer istället hundra gånger värre än tidigare när jag ska lägga mig igen, rent djävulskt vad det gjorde ont. Det tar några minuter innan det går över och under natten är det inget som ens antyder smärta.  När jag vaknar har jag ingen lust att kliva upp. Vet att jag behöver duscha och gå ner till apoteket och fruktar smärtan. Men det går hyfsat även om det är trassligt med katetern och urinpåsarna.

Men satan vad jobbigt att behöva somna på rygg i fjorton dagar!

Den här bilden är inte gjord vid Hotel Krankenhaus utan vid Hilton, Slussen.

Hann göra några bilder på vägen till Nya Karolinska i går.

Har nu legat och vilat sen jag kom hem och så länge jag ligger ner känns det bra. Nu när jag sätter mig vid datorn börjar axeln smärta igen. Hoppas det inte blir för vedervärdigt att gå till apoteket i morgon.

Mycket folk inne på rummet denna förmiddag. Kl 5.20 kom den förste, sen kom frukosten kl 8.10 och mitt i den skulle det tas blodtryck och syresättning, typ. En stunds kateterundertvisning, hur jag tömmer och byter påsar och anbringar nattpåsen. Får tid för kateterryck om 14 dagar, tidigt, redan kl 8.30. Sen tycker de att jag ska testa och gå, så det gör jag. Inga problem annat än att jag får riktigt grymt ont i höger axel. Vilket är en normal följd av operationen. Kirurgen kommer på ett snabbesök och säger att operationen var det lätta, efter att vi ryckt katetern börjar uppförsbacken. Sounds nice! Blir av med mina så kallade infarter, typ slangar in i blodådrorna, just innan jag åker och jag tigger mig till en snabbverkande smärtstillning. Det gör djävulskt ont i axeln. Checkar ut när färdtjänsten kommer upp och hämtar mig.

Och i kväll är det Lech Poznan mot Djurgården i Conference league.

Efter en natt med korta stunder av sömn blir jag kl 5.20 tappad på blod.

Läser ni det här vet ni att jag överlevde. Blir kvar över natten och får åka hem efter lunch i morgon, om inget oförutsett inträffar. Ömt och jävligt är det! Men operationen gick bra, säger kirurgen Markus, och enligt postopsköterskorna Amanda och Ali ser alla värden bra ut efter ingreppet. Ligger nu på rummet och hoppas jag kan se Champions league-fotboll på mobilen, att batteriet plus powerbank räcker.

Oväder i Snösmockaskogen och jag går ner till Orminge centrum för att ta bussen. Hoppas bussarna går bara, det kan vara si och så med den saken. sl.se har tekniska problem så det går inte att få veta nåt därifrån.

Det är dags att lägga sig på operationsbordet och hålla tummarna för att skalpellroboten gör sitt jobb och att jag vaknar igen med alla hjärnfunktioner i behåll efter nedsövningen. Utan prostata – prostata non grata.

Kollar min journal på 1177 för att se vad blodprovet visade. Enda som stack ut var värdet för leukocyterna som var lite högre än vad det ska vara. Googlar och ser vad det kan bero på. Stress? Icke! Rökning? Icke! Återstår att jag dricker för lite vatten eller så är det ett tecken på blodcancer. Tror mer på det förstnämnda, jag dricker alldeles för lite vatten och för mycket kaffe.

Not too BAD.