Etikett: barn

Kategorier
Stockholm

Fuji X100, nya lärdomar

Kanske börjar jag till sist förstå X100:ans fulla potential. Är ingen vän av manualer, särskilt inte om de är på engelska. Bläddrade ändå genom den när jag öppnade lådan för att lära mig  de mest basala funktionerna och inställningarna.

Hade invändningar mot den som gatufotokamera. Tyckte autofokusen var för långsam. Gillade inte heller att behöva okeja för att kunna ta nästa bild, det löstes genom att stänga av bildvisningen. I senaste Fotomagasinet fanns en mycket nyttig artikel om X1oo och jag lärde mig en del jag inte visste.

Sen ställde jag in auto-ISO och tillät ISO 3200. Däremot missade jag att ställa in lägsta möjliga ISO och fick därför några bilder med kort skärpedjup när jag testade i går.  Fick ett gäng brutalt överexponerade bilder när jag bytte från motiv i skugga till motiv i sol. Körde på 1/500s eller 1/1000s. Kameran upplevdes som snabbare.

Kort skärpedjup ovan, men det gör inte så jättemycket. Tjejen hukar sig inte för att undkomma kameran, eller snubblar när hon ser mig, utan böjer sig ner för att plocka upp ett ”mellanmål från Wasa” ur en kylvagn.

Beslöt mig för att behålla blommorna och det ser ut som om flickan tittar på dem.

Lite flyttbestyr i solgasset. En kastanj ger lite skugga men inte så mycket just där tjejerna sliter och drar.

Fortsätter testande och inlärningen. En bra kamera är det, det är upp till mig att behärska den!

Kategorier
Stockholm

Pass vobiscum

Sista semesterveckan för den här sommaren. Passet går ut i morgon. Pass-ar på att fixa nytt. Bara 35 minuters kö, väl framme gick det på ett kick. Foto, fingeravtryck, betala och dra.

Barn är mjuka, bussar är stora och hårda!

Tog en snabbrepa på stan. Kollade om Moskvatjejerna fått hängt på Franzéns. Nix! Det blir en snabbrunda i solen: Hornsgatan till Mariatorget, St Pauls tillbaka, Götgatsbacken och Peter Myndes ner till Slussen.

När jag kommer hem ligger Kamera&bild och Fotosidan magasin på hallgolvet. Då har jag något att bläddra i före eftermiddagsluren. Den senare ger några riktigt bra tips angående Fuji Finepix X100 och hur den bäst ska ställas in. Några saker som stört mig kunde jag via menyn eliminera.

Läste i tidningen att man redan börjat julskylta i London, på Harrod´s. På Stockholm söder börjar man vinterskylta tidigt.

Nästa inlägg kommer i morgon. Eller inte.

Kategorier
Manchester

Manchester #14 – uppföljare

Har några bilder kvar att visa. Uthärda! Bit ihop!

Rebecca loves Sean

Mitt i det är det svårt att veta hur bilderna blev. Jag är så´n att vet jag att jag har en kanonbild, flyter resten bara på. Nu är jag osäker ända till lördagen då jag känner att jag har en bra dag. Den som avslutas med mini-Pridefesten.

Komposition med grått skåp mot vit vägg

När gatufotot inte vill lossna är det bra att ta till andra motivområden. Jag tar närbilder av väggar och försöker komponera färger, former och andra element till något som känns bra. Jag tar bilder av skräpet i floden Irwell.

Svampskog

En dag hamnar jag på en gata med fullt av grafitti längs väggarna. Snyggt!

På kant

I min fantasi såg jag framför mig alla gamla bilder på trasbarn som leker i ruiner, som spelar fotboll i någon gränd, som leker med vad de hittar på gatan. I verkligen såg jag väldigt lite av lekande barn. Flera skolklasser besökte samma museer som jag, så deras sommarlov hade inte börjat.

Slits ibland mellan det traditionella gatufotot i svartvitt och det moderna, ”street photography now”. Låter i de flesta fallen motiven avgöra. I och med att vi har det bildseendet nedärvt i oss, tack vare att de bra bilder vi ser oftast är i svartvitt, så känns många av bilderna okej i gråskala.

Rött

Sista dagarna tog jag en massa vimmelbilder från höften, rakt in i folkmassorna. Hemma croppade jag ner den till något slags panoramaformat, olika för varje bild.

Till söndagsskolan? (Hade just mött några som ville ge mig ett flygblad med religiöst budskap)

Jag går ju omkring solo och det tror jag är bra för mitt gatufoto. Gatufoto funkar inte som sällskapsresa. Hade jag åkt med någon jag känner hade jag velat att vi sågs till frukost, lunch och middag. Däremellan gatufoto på egen hand. Ale dricker jag gärna i sällskap.

Händer just inget, men jag gillar den främst för miljöskildringen

Kanske känns veckan som någon dag för lång men den ger ändå mersmak. Nästa sommar lurar jag på Liverpool. Har jag fickorna fulla med guld vete sjutton om jag inte gör ett återbesök på Irland också. Det var länge sedan nu. Någon som hänger på?

Kategorier
Stockholm

Glassa på stan

Semester!

Åker in till stan för att komplettera reseutrustningen och förse mig med valuta. Fotoaffären på Kungsholmen och sen promenad tillbaka mot centrum och växlingskontoret på Kungsgatan. Hade nog velat ha en Epson p-7000 att lägga över bilderna på. På den hade jag kunnat grovrensa bland bilderna. Men den tingesten finns inte i lager hos de fotoåterförsäljare jag brukar anlita. Kanske kan kolla i Manchester? Så det blir nog en LaCie rugged portabel hårddisk.

Min favvoglass är Magnum Classic

Sen blir det till att provpacka. Rätt härliga bestyr egentligen, så fulla av positiva förväntningar och drömmar.

Många glassmunnar att mätta här

Det lär ska vara något svalare i Manchester. Det, också, ser jag fram emot.

 

Kategorier
Stockholm

Oidipuskomplex? *

Försöker hinna läsa ut biografin om Tom Waits och tränar samtidigt på engelskan. Det finns några kopplingar till fotografin även här. Så klart! Dels utgör ett av Anders Petersens fotografier från Café Lehmitz omslaget till Waits ”Raindogs”, och i filmen”Candy Mountain” (1987) spelar Tom Waits rikemanssnubben Al Silk. Filmen regisserades av Robert Frank, Samme Robert Frank som gjorde sig ett stort namn som fotograf med boken ”the Americans”.

Precis som när jag läste biografin om Keith Richards, är det kul med namedroppingen. Särskilt om man känner igen artisterna som omnämns. Bland några som poppar upp då och då finner vi Captain Beefheart och Los Lobos.

Sålde ett ex av min bok i går. Kom kanske upp i tvåsiffrigt antal sålda därmed, har ingen superkoll. Har tre kvar hemma om någon känner sig sugen. Som present kanske? 450 bagis.

* Oidipuskomplex

Nu fick ni en massa länkar hit och dit. Gör som ni vill med dem.

 

Kategorier
Stockholm

Chez Björn

Puh! Jobbigt med nattsömnen när det är så här varmt. Lakanet ligger ihoptvinnat som om jag var på väg att rymma. Men det finns ingenstans att ta vägen.

Här är ju tanken att du ska kunna följa den ringlande linjen från den försvinnande cykelns bakhjul i nedre högra hörnet upp till lillpluttan i övre vänstra. Hänger du med? Tycker också att den parkerade brädan trots ringa storlek ändå på något vis ”fyller ut” utrymmet i övre högra.

Det verkar bli en svalare dag i dag. Då kanske jag ska ta en sväng? I så fall syns vi i kväll?!

Kategorier
Stockholm

Close ups

Även Robert Capa snackade ju om att komma nära: ”If your pictures aren´t good enough, you´re not close enough.”

Frågan är i vilken grad det kan anses gälla gatufotografi? Capa och hans likar var väl mer reportagefotografer, mer åt photojournalism? För gatufotografen gäller helst att ta bilderna obemärkt, innan objektet hinner posera eller agera för kameran/fotografen. Även om det finns gatufoton där ögonkontakten tillför kvalitet, är det ”candid” som gäller, candid=uppriktig. Det vill säga människor som de är, inte som de blir när de upptäcker fotografen.

Gillar flickans blick, och bakgrunden.

Så, du kommer nära. Tar dina close ups. Det blir porträtt, gatufotoporträtt. Men nära betyder inte per automatik att det är bra, att bilden är intressant, att den förmedlar en känsla eller berättar något.

En mor med sitt barn i famnen, tycker nog det finns känsla även i denna bild.

Porträtt i hårt solljus. Bra, nja.

Läser ibland att några tycker att man ska fråga innan man tar bilden. Det är alltid trevligt att få lov att ta någons porträtt och det kan bli en trevlig pratstund också. En dialog eller historia kan så bifogas bilden. Nils-Erik Larsson på Fotosidan utövar denna konst på ett förträffligt sätt. Men det är inte gatufoto enligt min mening.

Kanske det bästa porträttet, resten överlåter jag åt betraktaren.

I dagens klimat är det inte alltid bekvämt att fotografera på kort avstånd, det finns de som blir arga. Marcus Johansson har ett par bilder där han får fingret tillbaka. Tycker att det är smällar man får ta. Jag menar, hur ska vi kunna dokumentera gatulivet för kommande generationer om vi inte får ta bilderna? Hur kommer framtida stockholmsskildringar att te sig när det inte finns människor i bilderna? Framtidens fotoböcker, privata trädgårdsfester med bilder tagna med lomokameror? Eller är mobilkamerorna de  som ska användas för att fånga vår nutid?

Kategorier
Stockholm

Gatuvågor

Riktigt gung på fredagsmyset i går, arbetsenheten var ute på Mälarkryssning.

Som förvärmning fick jag en ”prelistening” på bandet Streetwaves kommande skiva. Fick även  se ett par äldre videos med dem som var riktigt bra.

Avlyssnat på buss 19: ”Mamma, jag tycker det är en konstig sak som jag undrar.” ”Vad är det du undrar över? ” ”Jag undrar varför det inte är någon hund på?”

I dag skiner solen. Kanske blir det en eftermiddagstur med avslutning på Fotografiska. Är nyfiken på vad de har för öl. Jag menar, bra fotografi kräver god öl!

Kategorier
Stockholm

Prowokacja eller rappakalja?

Mellan 18 maj-1 juni ställer åtta masterstudenter från HFF ut sina examensarbeten på Fotografins Hus i Stockholm. Jag ska nog gå dit och kika.

Anders Östberg tycker till på Fotosidan.se. : ”Det skojigaste är väl beskrivningarna av projekten, snacka om att överanalysera och försöka göra det vardagliga märkvärdigt. Men det kanske behövs en krystad symbolik för att vissa bilder ska få någon mening och ge åskådaren något att klia sig i huvudet över. Som det brukar vara med konst och konstkännare, alltså. :-)”

Har sett en hel del sådant redan. Foton som jag inte ser något alls i, men som förses med en lika svårförståelig text och därmed framstår som oerhört djupa och väldigt mycket konst.

Hittar även följande bland kommentarerna till utställningen, en av de deltagande fotograferna skriver: ”Fotografiet Avslut (2010) ett verk i en serie arbeten där jag intresserat mig för avslutets symboliska betydelse, där slutet lika gärna kan vara början. Vad är det egentligen som finns kvar efter ett avslut? Hur påverkas man av det man vill ändra, förändra eller göra om?”

Önskar att jag kunde formulera mig lika ”skickligt”. Då hade jag kunnat pådyvla er hur oerhört centralt ovanstående fotografi är i min samhällskritik med dess outtalade symbolik som  synliggör den eviga konflikten mellan levande och döda ting. Det oskyldiga barnet som konsument. Vad kan köpas, är allt till salu?

F-n, det går ju att svamla om man anstränger sig 🙂 Och det går att bli åtminstone lite provocerad av det. Eller?!

Kategorier
Stockholm

Första maj

выходить! lyder uppmaningen från Moskva. Och som det är Första Maj bör man kanske lyssna på vad kamraterna i öst säger?! (”Gå ut!”)

Generationer

Det är inte så vårlikt i dag, en snål vind blåser och Djurgårdsfärjorna plöjer genom blygrått vatten. Tittar in på Galleri Kontrast och ”Årets bild”. Mycket prinsessbröllop till en början, men det var mest backstagebilder och riktigt intressant. Första pris i ”Årets bildreportage” går till Åke Ericson som följt romerna på EU:s bakgård. Flera kompositioner som jag själv använder, roligt nog, med suddig person i förgrunden och flera bilder lutar. Tänker på Mattias S på FS/GF som just skrivit ett bye-bye. Bildjournalistik är nog den logiska utvecklingen eller fortsättningen, eller komplementet, för en gatufotograf. Fortfarande handlar det om människor, men här lär du känna dem, delar deras vardag etc innan du fotograferar. ”Årets porträtt”, tredje pris går till Lars Lindqvist som fotograferat en filippinsk författare, Miguel Syjocu. Funderar över kompen en stund.

”Gud, vad har vi gjort?”

Letar mig upp motMedborgarplatsen. Här samlas Vänsterpartiet för sitt första majtåg. Ett ungt och skickligt band spelar på trappan till Medborgarhuset. Tar några ”konsertfoton” men trappstegen är för smala för att bandet ska våga sig på några avancerade rörelser eller poser. ”Gud vad har vi gjort?” spelar de när jag drar mig därifrån. En marschorkester ställer upp för avmarsch och jag ser en härlig tuba. Blir strax tilltalad av en kvinna som visar sig vara en gammal kollega. Som pensionär spelar hon saxofon i orkestern.

Vi äro musikanter

Rundar Medborgarhuset och på baksidan får jag ta del av ett resonemang om svordomar och kraftuttryck. En tjej på cirka sju år förklarar: ”Man måste få säga sjutton! Det gör man i skolan när man ska räkna!”

Fejkad olycka

Lämnar musiken och talkörerna på Medis bakom mig och rör mig bort mot Södra station. Tar sen St Pauls tillbaka och kommer mitt på demonstrationen som rullar ner för Götgatsbacken.

Jakten på sittplats

Ställer mig till sist och plåtar vid bussterminalen på Slussen. En ung man kommer och frågar vilken buss han ska ta till Nacka Forum. Jag måste ha sett snäll ut vid tillfället.