Är alldeles för trött efter jobbet för att orka med något annat än att åka hem. I morgon har min kompis, målare Mikael, vernissage tillsammans med några till så då får jag trotsa den come backande vinterkylan och ta mig in till stan. Ska försöka orka med Robert Frank på Fotografiska också.
Ibland blir jag jäkligt sur när jag läser tidningen. I dag är det Metro där en nisse i sin krönika hävdar att ”mindre klasser inte är lösningen” och att Sverige har ”färre elever per klass, 22, än genomsnittet 24 och har hållit antalet konstant lågt”. Antingen har han kollat dåligt eller så är det ren desinformation. På min skola har vi runt 27 elever i klasserna, från förskoleklass, och jag vet andra skolor i Stockholm som har 30. Att minska antalet elever per klass till 22 vore en fantastisk reform som skulle ge oss helt andra möjligheter att hjälpa och stödja varje elev än vad vi har i dag.
Får en chock när jag av någon underlig anledning kollar över de dystra krukväxterna i köksfönstret. Mitt i eländet blommar min orkidé efter flera års dvala. Skithäftigt!
Mindre häftigt är det orangea kuvertet. Vill knappt öppna det. Bara att försöka hinna resa så mycket som möjligt så länge jag orkar innan jag går i pension. Sen är det kört! Vann visserligen på lotto i helgen men 21:- räcker inte så långt.
GustafE länkar hit i sin blogg och jag vill inte vara sämre. Jag har valt ut en intressant polaroidbildsvit av Sibylle Bergeman, som jag tycker var fin. När ni tröttnat på mina bilder kan ni med fördel följa länkarna ovan.
Scen från U-bahn
Vete sjutton om det inte får bli en tvåveckors i Berlin nästa vår?! Eller redan till sommaren. Har grejer kvar att göra, platser i massor kvar att upptäcka.
Det var närmast vår i Berlin förra veckan, med sol och temperaturer upp mot +14° och ute på Tempelhof drillade sånglärkan högt i skyn. På en bänk vid Karl Marx allé firades också våren, på ett kanske typiskt berlinskt vis.
Vår i Berlin
Här hemma får vi nog vänta ett par veckor på den riktiga vårvärmen och vara tacksamma för att det ändå kommer att vara upp mot +10°.
En sista frukost med mitt ressällskap, en sista koll att inget är glömt på hotellrummet. Sen utcheckining, U2 upp till Alex och förhoppningsvis tajmar jag ett airport express-tåg ut till Schönefeldt , annars får det bli ett vanligt S-bahn-tåg.
I går kväll åt vi på La Provencale, drack IPA på Meisterstück och avslutade kvällen med ett par cocktails på Newtons bar.
Sothönsen grälar högljutt men osynligt i Sprees svarta vatten. Berlin är en tung stad, än tyngre när det är mörkt. Sönderbombat under kriget och återuppbyggt igen. Mycket är kopior av det gamla, annat är nytt och avvikande. Många pampiga byggnader med massiva pelare och andra klassiska byggnadsdetaljer.
Murdetalj
En underbar stad att flanera i, du blir ständigt överraskad. Berlin är också i mycket synonymt med Europas historia. Tyskland är och har varit en maktfaktor i vår världsdel.
Pelare
Vill du inte gå, finns ett mycket väl utbyggt nät av U-bahn och S-bahnlinjer. En dagsbiljett ger enorma möjligheter. Svensken Alfred Grenander är arkitekten bakom flera av Berlins U-bahnstationer, ett par broar och lite till.
Den gamla bron
Funderar över det tyska kynnet. De cyklar men utan hjälm, veganrörelsen känns stark men de röker i större omfattning än hemma. Det verkar inte finnas några regler för hur man möter och passerar varandra på gatan, ingen håller till höger som i Stockholm. Känslan är en individens frihet och personligt ansvar, jag gör som jag vill, ingen ska tala om för mig hur jag ska leva mitt liv.
Hittills är mina bloggtexter från Berlin mest av det redovisande slaget. De är ju även i övrigt mycket av dagbokskaraktär, jag vill minnas vad jag gjort och var jag varit.
I går kväll skulle vi som vanligt ut och äta. Tapasstället Yosoy var vi tvungna att boka så vi hann inte med Heidenpeters i MarktHalleNeun. Istället fick det bli en öl på Bräuhaus Mitte innan vi knallade upp till Yosoy. Där var det knökfullt! Övriga åt tapas, jag som är lite motvalls tog in en mycket god ”tjurmedaljong” och pinade i mig en liten Krombacher pils. Desto godare var min förstagångsupplevelse av en Hemingway sour. Tog två här och ytterligare en på Que Pasa, Oranienburgstrasse. Den senare var dock i sötaste laget. Därifrån en nattpromenad hem, orienteringen fungerade åter utmärkt.
StrasseRöd mobilsurfGatukonversationPå Yosoy
Inte mycket till bilder, jag vet. Svårt att plåta i stora sällskap, vi var sju som lufsade runt med kameror.
När ni läser det här befinner jag mig någonstans åt sydväst. Planlöst irrande eller ej, det återstår att se. Har en plan och ett plan att följa respektive hitta.
…och snart tror jag att jag fått med allt. Måste vara noga med alla batteriladdare, sladdar och kablar. Tänker ta med mig MacBooken för att tömma minneskortet varje kväll, och blogga etc.
Flygbussbiljetten utskriven och klar. De sista jobbmejlen lästa och lösenord bytt. Hotellet har skickat ett mejl: ”Sehr geehrte Herr Merilaid, wir freden uns auf Sie!”§ och det kom ett mejl om flygbiljetten. Alles in Ordnung!
Kan snart fortsätta fundera på vad jag vill köpa nu respektive kan vänta med: Fuji X-T1 eller ny iMac. Kan i och för sig vänta med båda, kanske är det en ny iPhone jag behöver mest, den gamla är full, kan inte ta ett foto till eller uppgradera apparna. Ska dock se om jag kan radera all musik jag har på den, lyssnar aldrig via mobilen. Edit: har tömt den på musik, fick mycket utrymme ledigt.
Hade tusen tittar på Flickr i går. Å andra sidan har statistiksammanställningen visat noll för vissa dagar, trots att jag haft tittare även då. En nypa salt kan vara befogad, med andra ord. Och vore statistik viktigt hade den här bloggen varit nerlagd för länge sen 🙂