Den legendariske fotografen Robert Frank, aktuell på Fotografiska, sa när han för första gången kom till USA att ”det kändes som om dörren öppnades- och du var fri”. Men han sa också ”vad ensamt det kan vara i America, vilket hårt land det är.”
Läser i ännu en NYC-blogg om hur jag bör vara klädd för att se ut som en local. Inga sneakers utan bekväma men snygga skor, jeans och svart tischa. Ingen ryggsäck utan istället en ”man bag”. Här fick jag googla, man bag är helt enkelt en väska du hänger över ena axeln. Funderar på min gamla gasmaskväska. Ska kolla hur väl Fuji X-T1 ryms i den. I Manchester måste jag ha lyckats smälta in för vid tre tillfällen kom infödingar och frågade mig om vägen.
På bussen hem kommer en man och frågar om han får sätta sig bredvid mig. ”Om du törs”, svarar jag. ”Bredvid Matti, så var det väl? Du var min lekledare när jag var liten.” Försöker sen komma på vem han är utan att lyckas. Ja ja, har väl haft uppemot 900 elever genom åren. Får se om jag kollar i gamla skolkataloger efter honom eller ej.
Köper till sist en Manhattan-karta. Älskar kartor – och väskor/ryggsäckar. Kanske köper jag ändå en ”man bag” inför resan, och snygga bekväma skor för NYC-promenaderna.
”You forget, as you go about your life in other places, just how vibrant is that small island.” (From Dave, It’s Personal) Manhattan verkar asläckert, men drinken Manhattan gillar jag inte.
Vill passa på att länka till en bild jag skulle vilja ta i NYC, se här.
I går på tunnelbanan hem fick min iPhone fnatt, det pling-plongade oavbrutet mellan Globen och Slussen. Rena hjärtmassagen då nallen låg vänster bröstficka. Det visade sig vara en fransman på Flickr! som valde 91 av mina bilder till favoriter. Jobbigt om man känner att man vill tacka för samtliga 94!
På Aftonbladets debattsida läser jag: ”Björklunds politik är katastrofal för skolan”. Bara att hålla med. I DN skriver Reinfeldt ”vi lovar inte allt till alla, men vi håller vad vi lovar”. Riskkapitalisterna tackar och bugar.
Börjar bli misstänksam! Det har hänt för många gånger att någon kassörska på Konsum tagit 29.90 för ett bröd (bergis, långfranska) som kostar 21.90. Tar alltid en bergis då det inte går att ta miste på vad det är för bröd. En långfranska skulle ju kunna vara ett tyskt bondbröd. Men bergis, icke! När jag påpekar felet rättar de sig omedelbart. Får ta upp det i nästa kundundersökning.
Läser i min morgontidning vad hotellgäster tycker är viktigast på det hotell de valt:
Gratis frukost
Egen restaurang
Gratis wifi
Hotellet jag valde i Manchester hade allt det där, mitt berlinhotell tar hutlösa €16 för frukosten, har en libanesisk restaurang i bottenvåningen men det viktigaste för mig är gratis wifi. Det har mitt NYC-hotell, plus restaurang, ingen gratisfrukost dock. Cafe Gitane heter stället och har en spännande meny och spännande drinkar, ska testas. Tycker annars det har sin absoluta charm att hitta bra frukost-, lunch och middagställen ute på stan. I New York blir det att testa det internationella köket: japanskt, koreanskt, judiskt med mera. Här är jag den komplette novisen.
I NYC kommer jag besöka Aperture Gallery. Då köper jag boken ”New York rises”. Ser att det ligger ett helt gäng gallerier på vägen, men på varsin tvärgata, så det blir till att sicksacka sig fram om jag ska se allt.
Gårdagen sov jag bort till stora delar. Var helt enkelt aptrött. Hade annars tänkt besöka vernissagen i Vällingby samt köpa mig en Manhattankarta. Orkade inte!
Lite kul förresten, att illustrera min NYC-research med bilder från Berlin. Ska ta mig samman och lista mina researchfynd, för närvarande finns de bara i bloggform. Å andra sidan dröjer det ju flera månader innan jag företar resan över Atlanten. Men det vore synd om jag tappade bort något.
Hands off the Wall
Ska börja kika lite närmare på sommar- Berlin. Fotoutställningar bland annat. Blir lite annorlunda att vara där solo, vet inte hur mycket jag kommer att vara ute på kvällarna. Brewbaker och Hopfen & Malz ska jag kolla upp, sen blir det återbesök på Vagabund och Bierkombinat Kreutzberg, två favoriter från senast. En stor favorit är också Das Meisterstück, hit kommer jag gå flera gånger för att äta och dricka.
Googlar för skojs skull ”no go areas in New York”. Som i alla stora städer, inklusive Sthlm, gäller sunt förnuft. Men, visst finns det områden man avråds från att besöka, till exempel Brownsville-East New York, Bedford-Stuyvesent-Clinton Hill och Long Island City. Man vad skulle jag ha där att göra, Manhattan räcker gott.
Låser, låser upp?
Se inte ut som en turist, med karta och kamera i högsta hugg. Klä dig som en new yorkare, var ett annat tips. Med tanke på hur excentriskt en del klär sig där, kan man med andra ord se ut lite hur som helst. Själv kör jag jeans och t-shirt/skjorta.
Man vet att det är rejält blött när daggmaskarna flyr tvärsöver gångvägen. Våren gick vilse!
Reserverade tre biblioteksböcker om New York via nätet i går kväll, i dag finns de för avhämtning. Men det får bli i morgon när jag slutar tidigt. Lennart Pehrson ”Ni har klockorna vi har tiden”, Paul Austens New York-trilogi och Stephan Brewer´s ”New York select”. Ser också att författaren till ”Ett annat New York”, Daniel Svanberg, strax kommer ut med ”Ett annat Manhattan”, bara att beställa den också.
Googlar NYC-bloggar. Har börjat läsa Klas Bergmans ”Amerika – drömmarnas land”. Författaren är jämngammal med mig och började drömma om Amerika redan på femtiotalet. Känner därför igen de flesta av namnen på politiker, författare och artister han nämner och är bekant med de händelser som formade honom, och sannolikt även mig.
03
Bloggarna då? En resebloggare är Anna Ström Åhlén, vars blogg New York – my bit of the Big Apple innehåller en hel del matnyttigt inte minst för en förstagångsbesökare som jag. En annan bloggare som kanske kan ge något är Tracy´s New York life. Kul läsning erbjuder bloggen Humans of New York. Återkommer med fler vad det lider.
Arbeit
Det skrivs för övrigt mycket om skolan nu. I min morgontidning avslutas en artikel om skolan med ”Staten och kommunerna satsar mer pengar per elev på förskolan, grundskolan och gymnasiet än någonsin tidigare.” Hur kan vi då ha dessa stora klasser i slitna skolbyggnader, i vårt fall över 18 barn per pedagog på fritids, vara tvungna att lägga ner våra små undervisningsgrupper och istället tvingas erbjuda t ex autistiska barn ”inkludering” i storklass, varför får vi bara verksamhetsstöd för en bråkdel av de barn i behov av särskilt stöd vi sökt för? Författaren, läraren och föräldern Martin Widmark kallar dagens skola ett svek. ”Vi har lämnat ungarna och deras lärare i sticket.”
Copyright secured by Digiprove © 2014
