Har varit rätt frånvarande själv de senaste dagarna. Första maj är det en personlig tradition att åka in och plåta, så då var det bara att bita ihop i den bitande majvinden. Fredagens aktivitet inskränkte sig till en promenad ner till förortscentrum, lördagen tillbringades mestadels i soffan. Surfade runt i Berlin och New York, läste bloggar.
Uppgraderade gamla iMacen till Maverick. Det tog ett par timmar. Hoppades att den skulle piggna till och det gjorde den nog men jag måste fortfarande tvångsavsluta Safari. Började rensa bort cookies, vilket gäng man samlat på sig!
”Ojämlikhet är roten till social ondska!” twittrar påven. Påven har koll!
Medborgarplatsen första maj. Talarna avlöser varandra medan (V)-anhängarna samlas. Ser ett par åhörare mellan benen på Evert von Reinhardts skulptur Narr och gillar inramningen.Översta biten av en avslagen flaska kompletterar scenen. Tar några bilder inan jag fortsätter min rundtur på torget. Kanske inga bilder som går hem hos någon annan, men jag gillar dem!
Har ännu ej testat hamburgarna i Berlin, trots att jag fick tips om ett par bra ställen. Läser nu om The Bird in Berlin, neråt Kottbusser Damm (även i Prenzlauer Berg), som förutom spännande burgare lockar med ”Angry Hour Special, buy one beer get one free” mellan kl 18-20. Jag vet inte, gillar ju gulasch. Men en öl kan jag ju alltid ta, eller två. Äsch, det går säkert att kämpa ner en berlinburgare också.
Det bor drygt 20 000 jänkare i Berlin. En del av det goda kaffet, IPA och hamburgarna kan tillskrivas dem. Ibland kan det vara skönt att vila lite i engelskan efter att ha stapplat runt på tyska.
Publicerade gårdagens svartvita första majbilder på Fotosidan först och körde färgbilderna här. Nu får ni se 1:a maj i svartvitt även här. Läser att vi var drygt tiotusen som gick i Vänsterpartiets tåg. Mot vinster i välfärden och mot rasism och nazism, för att nämna ett par paroller.
Min MacBookPro är full, klarade nätt och jämnt första maj. Behöver således införskaffa en extern hårddisk, vilket spräcker min budget och mina prognoser. Men den hade jag behövt köpa ändå, före Berlinresan.
Hornblåsar´n
Med krycka respektive tidningMobilfoto & blondinDubbelporträtt med inramningVota!
I dag läser jag ut Paul Austers New York-trilogi och återlämnar den på biblioteket. Sen får vi se vad som händer.
Bara +4°, inget kavajväder utan vinterjacka på. Söker mig upp till Vänsterpartiets samling på Medborgarplatsen. Fullt, trångt, ett stort internationellt inslag ger sig tillkänna genom en mängd färgglada flaggor.
FlaggspelFlickor under fanorna
Träffar en före detta skolkollega som ingår i orkestern. Hon började tidigt i morse vid La Mano-monumentet, ”när nattens snö fortfarande låg kvar”, och var lite frusen. Senast hade orkestern spelat utanför Söderhallarna.
Brassmannen
Genade och anslöt till tåget ljust innan Slussen och följde sen med till slutmålet i Kungsträdgården.
Fanor på SkeppsbronInte till saluRött i Kungsan
Något kavajväder hann det aldrig bli, trots att vårsolen försökte. Men mot en elakt kall vind förmådde inte ens majsolen göra skillnad.
Kollade mina fotbokmärken och hittade detta. Yanidels synpunkter på gatufoto, översatta till svenska och kommenterade av mig. Lite kul att jämföra med egna tankar, efter att ha varit verksam inom genren ett tag. Även om jag inte vill skriva folk på näsan hur de ska göra.
I) Uteslut skyltar och reklam.
Du kan självklart skapa fina motsättningar och kontraster med skyltar och reklam och visa hur vitsig du är. Halva bilden är trots allt någon annans verk och i själva verket plåtar du någon annans bild.
Min kommentar: Jag tycker om den typen av bilder, alltså när reklam är en del av kompositionen, när det görs bra.
Der Hof
II) Fotografera inte ryggar
Att fotografera bakifrån har fördelen att du slipper ta kontakt med de du fotograferar. Samtidigt är det det bästa receptet för tråkiga bilder. Ryggar är inte särskilt uttrycksfulla eller intressanta att beskåda.
Min kommentar: Ingen regel utan undantag. Men i princip håller jag med.
Minnesmärket
III) Spola gatuartister och tiggare.
Detta är de enkla bilderna då dessa personer är vana att bli fotograferade varje dag. De jobbar på gatorna och får pengar av förbipasserande, de bryr sig ofta inte om de blir fotade. Risken är att du finner dussinvis av andra tolkningar av ditt motiv på webben. Skippa dessa motiv och vänd din uppmärksamhet mot de mer ovanliga scenerna.
Min kommentar: Håller helt med!
P-chord
IV) Lämna det vackra folket i fred.
Ungefär som med reklamen fotograferar du någon annans goda arbete, nämligen ditt motivs föräldrar. Fota en snygg tjej och många kommer att tycka att det är vackert. Men är det verkligen din bild de gillar?
Min kommentar: Jag gillar ansikten och plåtar det mesta i den genren. Har inget emot att ta en bild på ett ”vackert” ansikte, typ fotomodell, lika lite som på en vackert rynkigt gammalt nylle.
Kvinnor på U-bahn
V) Inte alla är förlorade i sina tankar.
Det här är en trend jag funnit i gatufoto publicerat på internet, att det är bilder på människor “förlorade i sina tankar”. Vad jag vet, när jag är ute och går, så varken pratar jag eller ler. Sannolikheten är hög att jag tänker på något alldagligt som tvätt, en fotbollsmatch, min chef, blomvattning etc… Många foton av människor som bara promenerar är tråkiga, och en dramatisk titel förändrar inte saken.
Min kommentar: detta är det absolut vanligast förekommande gatufotot, man går bara ut på gatan och plåtar vad som kommer förbi. Visst är det också gatufoto, men det är inte bra gatufoto!
Förlorad i sina tankar?
VI) Använd vidvinkel
Lämna dina teleobjektiv hemma, sätt på en 28 eller 35mm glugg. Inte för att du inte kan ta bra bilder med teleobjektiv, uppenbarligen kan du det, men en vidvinkel tvingar dig att interagera med folk. Om du försöker undvika interaktion eller ögonkontakt till varje pris, missar du massor av fina fototillfällen.
Min kommentar: Håller med! Men det kräver vana, och innan du fått det, ett visst mått av mod.
Hjullastare
VII) Strunta i de abstrakta grejerna.
Det underbara med abstrakta bilder är att du kan visa upp din kreativitet vid dess höjdpunkt. Det tråkiga är att du ofta är den ende som förstår det. Väldigt få gatufotografer har förmågan att förmedla budskap eller känslor genom abstraktion, så lägg det bara åt sidan för en stund.
Min kommentar: Jag gillar abstrakt, men jag har inget behov av att kalla det gatufoto. Om det nu inte är sån´t här han menar:
Så vad ska jag fotografera?
Efter att ha tagit bort den här typen av bilder från din repetoar kanske du tänker “vad ska jag då fotografera ?” Det är nu det börjar bli intressant och du kommer att få veta om du är redo att ta ditt gatufotograferande till nästa nivå. Följ de här reglerna ett par veckor, se det som en lärotid och se vart det leder dig.
Min kommentar: Absolut! Prova! Som sagt, jag vill inte tala om för andra hur de ska ta sitt gatufotande vidare. Så ta det här för vad det är: åsikter.
Efter en seg kampanj vann till sist bostadrättsivrarna och en bostadsrättsförening har bildats. Jag bor kvar som hyresgäst. Gillar inte bostadsrätter för vart ska ungarna ta vägen när de flyttar hemifrån och det inte finns några hyreslägenheter? Det tog inte många veckor förrän första mäklarskylten dök upp och det borras och fixas för fulla muggar. Två stora containrar står uppställda för utrensade kök och annat. Kanske är det fler som tänker göra sig en hacka på skillnaden mellan introduktionspriset och marnadsvärdet?
Annars ägnar jag tid åt att läsa om New York, lista ställen att besöka och lägga in dem på Google Maps. Sen får vi se hur verkligheten på plats ter sig.
Tät dimma på morgonen, mistlurarna tutar tätt från farleden. Läser senare att en fritidsbåt rammat en finlandsfärja.
En GLAD PÅSK önskar jag alla får! Alla lamm också, för den delen!
Den legendariske fotografen Robert Frank, aktuell på Fotografiska, sa när han för första gången kom till USA att ”det kändes som om dörren öppnades- och du var fri”. Men han sa också ”vad ensamt det kan vara i America, vilket hårt land det är.”
Plockar så upp mina reserverade böcker på Orminge bibliotek. När jag kommer hem upptäcker jag att en av dem – Stephan Brewer´s ”New York select” är en guidebok. Det är ju inte meningen, trodde det var en roman eller nå´t. Boken är märkt med Nqa på ryggen men det säger ju inte en vanlig dödlig något, mer än möjligen att det inte är en roman för då står det Hce.
Kåpa
Bara att tugga i sig, kan till exempel läsa om Manhattans olika neighborhoods. I området där mitt hotell ligger, Greenwich village, finns många caféer, läser jag. Hittar inget utgivningsårtal för guiden så jag vet inte hur aktuella tipsen fortfarande är. Hotel Chelsea står kanske kvar dock.
Copyright secured by Digiprove © 2014
