(Bättre än att ha råttor på skallen!) Hösttemperatur och dags att lägga kepsen på hyllan och dra på sig mössan. Tar vägen om apoteket som omorganiserar på hyllorna. Hittar det jag söker och går ner till busshållplatsen. 15 minuter till min buss. En pytting i barnvagn ler glatt och säger hej hej till oss tre gamlingar på bänken. Sätter lite humöret för dagen.

På Ängbyplans tunnelbaneperrong blåser en varselväst ihop höstlöv för en annan att samla ihop. Ett sisyfosarbete som strax behöver göras om. Men det blir väl halt, kan jag tänka.



När jag kommer till Vällingby regnar det skapligt. Tittar till Galleri Palmen och de tre utställarnas verk.


Tar tuben tillbaka mot stan, är på väg att skippa vernissagen i Gröndal då den öppnar för sent för mitt tidsschema. Jag klarar inte det! skriker en pojke i mobilen till sin pappa, påtagligt oöverens.


Byter ändå till tvären i Alvik och tar en fika på Lundbergs i Gröndal innan galleribesök två.

Det visar sig att vernissagen var i går, utställningen heter Flickan och haren trots att rådjurskranier har en framträdande plats, ”det bara kom till mig”. Maria Lundqvist heter fotografen och utställningen är hennes första solo. Ramarna är hemsnickrade och målade i mattsvart, bilderna är monterade på spillbitar av mdf-skivor. Att hon ställer ut just här beror på att hon bor i huset och noterade att lokalen ofta stod tom. Ung tjej och synnerligen trevlig att prata med och bli på fortsatt gott humör av. Lyckas göra henne nyfiken på mitt fotograferande så hon får mitt kort och jag tar hennes.


Tänkte häromdagen att det var länge sen någon frågade mig om vägen. Nu blir jag stoppad av en dam och googlar fram adressen hon ska till.

Hitler Mussolini vald till borgmästare i Peru, läser jag.

Tuben från Liljeholmen till Mariatorget och gör en puckelcheck. Det är ju vernissagelördag.


Således vernissage på Galleri Bellman, trollkarlen, poeten med mera Carl-Einar Häckner ställer ut. Jag morsar på galleristan Helena och skakar tass med Carl-Einar innan jag tittar runt.

Vernissage även på Galleri Artsight, skulpturer av Yemisi Wilson.

Sista stoppet, som lika lite som Bellman står med på min dagsagenda, blir House of Hagerius där Christer Folkessons och Fredric Hagerius utställning vill uppmärksamma sjukdomen ME, myalgisk encefalomyelit.

Vid Slussen kommer en man och frågar mig om bussen till Sickla strand jag pekar på hållplats F alldeles bredvid och säger 401:an. Ser honom sen försvinna längre bort, men han kanske inte skulle åka nu. Och det var ju underligt att han frågade just mig där jag satt på bänken, när det fanns fullt av stående människor att fråga,
2 svar på ”Mösspåtagning”
Kära intensivare än någonsin. Åmgby, Vällingby och Heckner och allt. Nu är du superkändis-
Tror inte jag blir superkändis av att besöka Vällingby.