Efter många om och men, eller åtminstone några, hittar jag pinne 4 som gäckade mig förra helgen. Jag var inte på rätt plats då, visar det sig i dag, då jag angrep kontrollen från andra hållet. Den skulle finnas i en spetsen av en sankmark, men sankmarken var i ynkligaste laget. Istället var det ett dike som ledde rätt.
Tar bussen till Kolarängen och betar av sex kontroller vid Älta mosse och runt Strålsjön. Den sista var svår, ”branten, foten”. Men det var inte vid foten av 50 meters branten, inte heller vid foten av sex meters diton utan under en ynklig tre meters.
Förflyttning en och en halv kilometer söderut till Älta för de sista sex. Vill ju inte behöva åka till Älta en gång till. Den sista var knepig, ”mellan höjden och sankmarken”, höjden är en av många och sankmarken en uttorkad nånting med en omkrets på två meter.
Har nu 21000 steg att slicka i mig men jag hoppar av bussen och tar pinnen i Lillängen. Landar på drygt 25ooo steg, New York- och Berlinsiffror. Sju timmar höll jag igång.
Copyright secured by Digiprove © 2020
