Slussgaraget

Brukar ibland leta i Slussens mörkaste hål efter motiv. När jag kommer förbi Slussgaraget är portarna öppna. Jag tar en bild utifrån och in.

SLUS GARAGET

Ser fönsterrutorna längst in och går in och frågar om jag fick plåta dem. ”Fråga han där, hans farsa äger stället!” Får okej av ”han där” och tar några bilder. Det står bilar parkerade innanför så jag får ta det som bjuds.

Biltvätt

På vägen ut ser jag en trio feta tyskar. Tar en bild.

Tre stinna tyskar

När jag var i de tidiga tonåren cyklade jag och kompisarna runt mellan stadens bensinmackar och tiggde klistermärken. Dem satte vi sen på cykelramen och jag kommer särskilt ihåg ”Bosch tändstift”. Det märket var snyggt men för stort till och med för stänkskärmen. Här på Slussgaraget, som jag tror hette något annat, fick vi klistermärken för någon motorolja. Murco? Caltexstjärnan gillade vi.

För övrigt kan nämnas att jag nu bloggat på denna plats i ett drygt år. 22 juli 2010 debuterade jag och har med detta postat 328 inlägg. Skapligt!

Gnestaplanket 2011

Ju närmare jag kommer Gnestaplanket, desto mer tveksam blir jag angående antal bilder, vilka bilder, och hur jag ska få med en favorit i färg, när resten är svartvita. Och fungerar det med häftstift eller behöver jag spik. Kill your darlings heter det visserligen. Men måste man? Och som om jag inte har nog med bilder, känner jag mig tvungen att skriva ut två till. Jag får inga bekymmer med att täcka mina 2×2 meter, det kan ju vara en tröst. Tror Cathrine W:s tips att ta med fler bilder än vad som får plats och sen göra urvalet på plats, är en bra idé.

Åker dit i Malins bil, Cathrine är med. Får mina 2×2 plus lite extra yta så mitt överskott av bilder kommer väl till pass. Mycket folk passerar förbi och det är trevligt att prata med dem om mina bilder. Lika roligt är att träffa alla andra fotografer och surra lite. Sålde en bok och flera ville ha mitt visitkort. Förhoppningsvis hittar de till den här bloggen. Ännu roligare om de fortsätter att titta in.

Gnestaplanket var en mycket positiv upplevelse och det är bara att hoppas att jag får vara med nästa år igen.

Manchester #18 – Graffiti

Hamnar på en trång manchestergata, i bortre änden pågår något slags husrenovering och det är byggställningar tvärsöver gatan. Märkvärdigare ändå är all graffiti. Färggrant och vackert målat. Ett av konstverken är uppbyggt av en massa fotografier.

Måste bara förevigas. Eller hur?! Det blir extra angeläget när jag i Dagens Nyheter den 21 juli läser att Stockholm stad hindrar Riksteaterns annonskampanj för gatukonstevenemanget Art of the streets med hänvisning till stadens klotterpolicy.

Sthlm 27/7

Börjar så sakteliga få upp aptiten för gatufoto hemma i Stockholm, men inser att det är långt mellan de goda fototillfällena. De som ger en bra bild. Så jag håller igång med lite annat.

Jag gillar speglingar och tycker att nedanstående spegelbild blev rätt bra med spegelsiluetterna i magen på kvinnan som syns genom skyltfönstret.

Har ett par ärenden i city. När jag är klar med Nordea och skoaffären går jag i värmen tillbaka mot Slussen. I Gamla stan träffar jag min kollega som jag delar klass med. Trevligt! Börjar för övrigt så smått längta efter att få träffa mina elever igen.

Traskar omkring i Gamla stan. Lyssnar till japanska, tyska, finska turister. Tar en sväng till Slussen och går sen tillbaka till Gamla stan.  Träffar några FS-medlemmar på Tabac över ett par Mahou Negra. En del fotosnack, såklart. Kollar hur det var i London och berättar lite om Manchester.

Manchester #17 – amerikanska flaggor&vita skjortor

Har fortfarande ett gäng bilder kvar som duger som bloggillustrationer. De kommer jag att pytsa ut lite då och då. Det är dags att ta sig an  de stockholmska gatorna på allvar igen innan semestern är slut. Bilderna nedan är från Manchester och jag gillar dem mycket.

Gillar hur de vita skjortorna, och bilen, lyser mot det stora bostadskomplexet. Kanske ingen märkvärdig bild men jag gillar den!

Det här är favoritbilden för tillfället. Klicka för att förstora! Påminner mer om USA än Manchester, inte bara för de amerikanska flaggorna. Men det är något som börjar med kompositionen. Mur till vänster, gräs nertill och mur till höger ramar in bilar och sopcontainer. De amerikanska inslagen väcker lite nyfikenhet liksom den unge grabben. Att den väl tilltagna kraftledningsstolpen liknar ett oljeborrtorn förstärker känslan av att vi är i den amerikanska södern. Så, vad tycker ni?

Ur ett brev från Slas till Lasse Forsberg med intressanta tankar kring vad en bild kan vara: ”Jag vet precis vad jag vill berätta med utgångspunkt från ett närmast stillastående synsätt, en vanlig stillsam kamerabild, för man får en större hjälp av bilden än man tror. Än de flesta anar. Om människor som tar bilder, vilket nästan alla gör, bara tog en bild och sen satt och glodde på den en vinter skulle bilden faktiskt tala. Men det kräver ett visst öra för att höra.”

Det samlade intrycket av Manchester ger en trevlig stad med trevliga innevånare. Iallafall dagtid och inne i centrum. På kvällarna höll jag mig inne. Tror det kan vara mer fylla då, men undrar ändå inte om de har ett annat förhållande till alkohol som dricker mycket och ofta, och är mindre aggressiva än vi som krökar vilt vid våra storhelger. Mer ale, mindre starksprit. (För flera år sedan, i Dublin, hade jag en ung spenslig skotska i mitt rum på vandrarhemmet. Jag såg att hon var på väg ut på kvällen och frågade om det var party. Nej, i kväll blir det lugnt, sa hon. Vad betyder ”lugnt”? frågade jag. Fem-sex pints och några shots of whisky!) Bara mina teorier, inget annat.

Träffade Malin J och Mirja K när jag var hemma igen och vi hamnade på Svejk för en matbit. Där blev vi vittnen till hur AIK-huliganer attackerade en  pub/restaurang med Bajen-supportrar. Stolar och bord kastades och fönster krossades. Undrar om sån´t förekommer i Manchester, eller England, i dag? (Och så händer det några dagar senare i en träningsmatch mellan Newcastle och Darlington. Supportrar från båda lagen tar sig in på plan och slåss mot varandra). Idrott förbrödrar!?

Manchester # 16 – back to black

Amy Winehouse var ingen av mina favoriter men hon hade en mäktig röst. Tragiskt att hon gick bort så ung. På tal om ”Back to black”. Och tragedin i Norge. Vilka eländets dagar!

Kanske inte perfekta skärpan på mannen, men ändå.

Försökte köra lite snapsporträtt i Manchester: ”don´t ask. Shoot fast!” X100 var utmärkt på pubarna då den är tyst, på gatan funkade Canonen (50DmkII/50mm 1.2) bättre. Den tar bilden när jag trycker på knappen. Sen gäller det att sikta också. Vilket var lättare med Canon och 50 mm än X100:ans vidvinkel. Konstigt nog. Hade jag kört manuellt fokus och hyperfokalt hade X100 nog hängt med.

Gillar skrapet i glasrutan framför rökaren

Gillar mörker och svärta. Det blev ett gäng sådana bilder också.

Stockholm – skoreklamation och elände

Är rätt pank efter semestern. Men sån´t jag behöver köper jag ändå, på kortet. Berättade i något blogginlägg att jag skulle reklamera mina Eccoskor. Eccos kundtjänst bad mig ta skorna till någon butik så jag gick till Sergels torg där jag köpte dem. Hade inget kvitto så jag fick ett tillgodokvitto på 599:-. Är nöjd. Med stora hål i klacken på eccobuggarna var jag tvungen att köpa mig ett par nya gatufotoskor och det blev ett par Hanwag. Stadiga goretexicans, typ kängor utan skaft. Stort hål i plånboken istället.

Behöver nya färgpatroner till skrivaren, det skapar ett slukhål i plånboken!  Men det är grejer jag behöver.

Slut på läsning. Halvsant! Men jag vill ha en bok som lockar till läsning. Det blir Howard Sounes biografi om Charles Bokuwski. Hittar ett passande citat:” we ain´t got no money, honey, but we got rain”.

Behöver nya dammsugarpåsar till min gamla, fina och duktigt arbetande Volta. Problemet är att påsarna inte finns. Hittar min dammsugarmodell, sånär som på att bokstaven B fattas i modellbeteckning. Chansköper fem påsar, 99:-. De är fel men går kanske att använda? Då har Voltan lagt av! Stendöd! Men okej, den blev nog 40 år eller så. Har en modern liten dammsugare. Påsarna till den är fulla på en kvart, den väsnas i över 100 decibel och den suger! Uselt! Inte kul att behöva lägga ner pengar på en ny dammsugare! Finns roligare prylar att köpa!

Nytt pass behöver jag också. Inte förrän nästa sommar egentligen, men det är nu jag har tid att köa.

På lördag är det dags för Gnestaplanket. Kom och köp mina bilder, eller min bok,  och rädda min ekonomi! 🙂

Små grodor korsar med små hopp min väg till busshållplatsen. De har inga ekonomiska bekymmer!

Manchester # 15 – more leftovers

Den besökta stadens visuella intryck, som skyltar, reklambudskap, informationstexter, bokstäver, graffiti är det första som möter en. Vissa textbudskap, som ”Blog all about it” eller gatuskylten ”Hacking street” tycker jag hade stor relevans under min vecka i Manchester. Ibland bidrar en skylt med en knorr till bildens övriga innehåll. Bilden ”Burton Arms Hotel” är kanske det bästa exemplet. Nedan kommer ett annat.

No Hats – No Boots – No Job! Allt stämmer 🙂

Manchester är ju en musikstad, Morrisey, Oasis, Buzzcocks, Stone Roses med flera kommer härifrån, liksom Joy Division/New Order (Salford). Det närmaste jag kom musik var en för dagen ännu inte öppen musikbutik med några unga kunder väntande utanför. Om man bortser från några gatumusikanter, varav en spelade på såg.

Young guns. Kunde nästan vara något ungt musikgäng som just brejkat. Bilden skulle kunna vara ett mindre talangfullt fotat skivomslag. Kanske. Å andra sidan har de inte gjort sig förtjänta av Anton Corbijn. Än!

Vill ni se mina gatufotobilder från Stockholm respektive Manchester kan ni klicka i menyraden upptill, Stockholm – street respektive Manchester – street. Kommentera gärna.

Manchester #14 – uppföljare

Har några bilder kvar att visa. Uthärda! Bit ihop!

Rebecca loves Sean

Mitt i det är det svårt att veta hur bilderna blev. Jag är så´n att vet jag att jag har en kanonbild, flyter resten bara på. Nu är jag osäker ända till lördagen då jag känner att jag har en bra dag. Den som avslutas med mini-Pridefesten.

Komposition med grått skåp mot vit vägg

När gatufotot inte vill lossna är det bra att ta till andra motivområden. Jag tar närbilder av väggar och försöker komponera färger, former och andra element till något som känns bra. Jag tar bilder av skräpet i floden Irwell.

Svampskog

En dag hamnar jag på en gata med fullt av grafitti längs väggarna. Snyggt!

På kant

I min fantasi såg jag framför mig alla gamla bilder på trasbarn som leker i ruiner, som spelar fotboll i någon gränd, som leker med vad de hittar på gatan. I verkligen såg jag väldigt lite av lekande barn. Flera skolklasser besökte samma museer som jag, så deras sommarlov hade inte börjat.

Slits ibland mellan det traditionella gatufotot i svartvitt och det moderna, ”street photography now”. Låter i de flesta fallen motiven avgöra. I och med att vi har det bildseendet nedärvt i oss, tack vare att de bra bilder vi ser oftast är i svartvitt, så känns många av bilderna okej i gråskala.

Rött

Sista dagarna tog jag en massa vimmelbilder från höften, rakt in i folkmassorna. Hemma croppade jag ner den till något slags panoramaformat, olika för varje bild.

Till söndagsskolan? (Hade just mött några som ville ge mig ett flygblad med religiöst budskap)

Jag går ju omkring solo och det tror jag är bra för mitt gatufoto. Gatufoto funkar inte som sällskapsresa. Hade jag åkt med någon jag känner hade jag velat att vi sågs till frukost, lunch och middag. Däremellan gatufoto på egen hand. Ale dricker jag gärna i sällskap.

Händer just inget, men jag gillar den främst för miljöskildringen

Kanske känns veckan som någon dag för lång men den ger ändå mersmak. Nästa sommar lurar jag på Liverpool. Har jag fickorna fulla med guld vete sjutton om jag inte gör ett återbesök på Irland också. Det var länge sedan nu. Någon som hänger på?

Manchester #13 – Bröllop i China Town

Det är eftermiddag sista dagen och jag är ute och flanerar utan mål. Kommer bort mot lyxhotellet the Crown Plaza och ser en limousin på gatan utanför. Sist jag såg en limo var i Gamla stan, utanför Storkyrkan. En uzbekisk brud hade just anlänt för att gifta sig. Nu är det en kinesisk brud som gift sig och ska åka någonstans.

En ung gosse gör vad han kan för att hålla ledan borta. Eller, han vill nog se i spegeln hur han tar sig ut.

En fotograf är där och plåtar och vi blir ju två med mig. Men jag traskar snart vidare. Slinker bokstavligen in på the Circus Tavern. Bardisken är en dryg meter innanför dörren och en smal passage leder till det bakre rummet. Väggarna är fulla med gamla fotbollsfotografier och -tavlor. En tavla högtidlighåller minnet av Uniteds dubbel 1993-94. Matt Busby, den legendariska ledaren, finns på en annan minnestavla. Eric Cantona respektive David Beckham poserar med en skäggig man som kan vara pubinnehavaren. Var de fick plats begriper inte jag. Runt två små bord finns två väggfasta soffor, ett par pallar i mitten ger inalles plats åt kanske 10-12 personer. Femton om de känner varandra väl. Tre mancunians sitter och diskuterar olika spel. Samtidigt pågår galopp på teven.

You bet! Gäst på the Circus Tavern

Läser i the Daily Mirror att Poppy är det vanligaste namnet på engelska katter och hundar. Millie, Molly, Charlie, Max, Alfie, Daisy och Bella finns med på topp tiolistan. Oscar kommer som nummer två bland de populäraste kattnamnen. Det visste ni inte!

Välkommen

Det är till sist dags att gå ner till hotellet och hämta bagaget och bege sig till busshållplatsen.

Bruden. Ursäkta om jag chockar med lite färg, tycker hon förtjänar det

På vägen passerar jag China town och möter brudparet igen. Frågar fotografen vilka de är. ”Just a Chinese couple getting married. Just passing by with your camera, are you?” ”Just passing by”, säger jag.

Något säger mig att de inte var helt nöjda med min närvaro

Tar mitt pick och pack och buss 43 mot flygplatsen. I´m out of here. Men vilken tid det tar, en timme! Ska ta 25 minuter med bil. Men å andra sidan är min buss full med lokal färg, både utanför och inne.

Gillar taket

William och Kate återvänder från Kanada,  jag drar tillbaka till Sverige. ”Att komma hem är varje resas mål.”  (Richard Schwartz)

Återstår att bild- och ordbehandla och att bearbeta alla intryck. ”Man reser för att bli en ny människa, men vad ska den nya människan göra i den gamla världen?” (Peter Kihlgård)