Kategorier
Stockholm

Vacc-poesi

Asså, fatta! Man e´ ju poet!

Med stegrad fascination för varje dag,
och för varje minut närmare vaccination är jag.
Med mitt microchip i armen vet man var jag är
och kommer att hitta mig utan besvär,
om jag skulle drabbas av demens
eller om det nu blir delirium tremens.

Ibland får man lajks från etablerade fotografer och det är ju som ett hallon i morgonfilen. Nu senast var det Markus Jenemark respektive Dawid som lajkade två olika bilder på Fejan respektive Insta.

Kommer till sist iväg ner till Coop. Donerar mina returburkar och -PET till vår lokala rom. Växlar några ord, mest om pinnjakten, med min favoritCOOPpersonal, som jag känt sen hon var typ 3 år. Kommer ut med två liter mjölk och en vårglass. Det hugger till i ryggen av och till och jag tror inte att två allsvenska fotbollsmatcher från soffan kommer vara särskilt helande.

Inser att jag nog måste käka före de dubbla fotbollsmatcherna och inleder potatisskalandet.

Aftonbladetrubrik: Rikspolischefen mäns våld mot kvinnor: Vi har en nollvision

Det går så där med den, va?! (Och dassigt korrekturläst rubrik).

Men Djurgården, vilka järnkaminer. Bortaseger mot Elfsborg och solklar seger hemma mot Peking. Wow! Ryggen helt ok.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2021

2 svar på ”Vacc-poesi”

Stängt för kommentering.