Några småtjejer leker med liv och lust ute i sommarkvällen och växlar mellan svenska och engelska. Bland alla glada skrik hörs en regnbågssång och då och då låten Djurgårdens fotbollslag sjunger när de vunnit: Kamala Kamala Kamala Vesta. Kul att ligga och lyssna på deras rollek och hur de kommunicerar.
En vardaglig banalitet.
En favoritbild från mitt besök i Slakthusområdet utan att jag kan sätta fingret på varför.
Kvart över fem på morgonen väcks jag av att nån dumpar tomglas i glascontainern vid vändplan. Somnar strax om igen. När jag vaknar ägnar jag som vanligt tid åt diverse nyheter på mobilen. Många inlägg om Sinead O´Connor på fejan.
Intar frukosten framför teven där England spelar mot Danmark i VM downunder. Besökte ena värdlandet, Nya Zealand, i december 1996 och fick med mig hem minnen för livet. Besökte bland annat staden Dunedin, vars uttal inte är lätt att komma på första gången och jag hörde häromdagen en kommentator säga fel. Han sa [danndinn], jag försökte med [do:nedin], rätt är vad jag minns [dani:din] om ni nu fattar min hemmagjorda fonetiska.