Måste fundera en stund, men kommer nog fram till att det var en skaplig kortvecka ändå. Kanske för att eftermiddagen i dag var lugn och trevlig. På dagens bild pass var uppgiften att göra ”mosaikkollage”, det vill säga att skapa en större bild med hjälp av små pappersbitar i olika färger. Det var väl inte alla i klassen som fattade instruktionen och för dagens skolbarn ska det gärna gå snabbt och lätt. Men ett mästerverk såg ändå dagens ljus, trots att det inte var enligt instruktionen.
Fyra dagar ledigt. Har min pinnjakt, min helglista och jag behöver åka in och köpa fotopapper.
Sommarlovet nalkas med virushastighet, bara några få skolveckor kvar. Semestern blir i juli och när den är slut är vi tillbaka på vår gamla skola, nu nyrenoverad. Det ska bli skönt!
Har tydligen gått omkring som en riktig vikt(ig)petter. När jag vägde mig för första gången på länge visade vågen 93 pannor. Jag som trodde jag låg stadigt på 90. Så nu tänker jag göra mig oviktig och gå ner några kilon. Har vikt helgen till att gå ner i vikt, om så bara några gram.
På hemvägen hamnar jag mitt i utryckningen till lägenhetsbranden vid NytorgetBrand Nytorget. Först två polisbilar, sen två ambulanser och senare två brandbilar.
Saknar en kompass, som antagligen ligger under nåt magasin eller dold på annat vis. Skulle precis lägga min trådutlösare till listan över borttappade föremål när den dyker upp bredvid datorn.
Trådutlösaren kan jag behöva i dag när jag ska göra ett klassfoto på våra treor.
Tycker bilden nedan passar bra till cykelbilden ovan.
Sista simskolan i dag. Synd, jg kommer att sakna promenaderna dit och tillbaka. Där fick jag knappt 6 000 steg i tjänsten, vilket plus stegen under vår ”utedag” gav över 8 000 steg innan jag promenerade upp till Medis.
Då och då finns det bilder att göra trots att jag reser samma sträcka varje dag, tre stycken i dag.
Men det återstår många dagars knallande innan jag blir som Smala Sushi.
Som tur är har jag två kompasser och kompass behövs för den här etappen. Inleder i Björkhagen, här piskas det mattor. Det var länge sen jag såg det!
De fyra första kontrollerna hittar jag relativt lätt, sen börjar det bli riktigt knepigt. Får slita för att hitta den femte och den sjätte bomma jag. Tycker att jag är på rätt ställe men ser ingen pinne. Ger upp den, får kombinera den med Lillängenkon-trollen jag glömde. Två kvar, två lätta.
Många terrängcyklister även i dag. Hade lite svårt med det förut, men nu accepterar jag dem, trots att de kör upp stigarna fult. Men, må var och en reducera fläsk på egen fason.
Ältabussen så gott som fullsatt. Inget bra! Min hembuss är okej.
I dag ägnar jag mig åt en kontrollerad pinnjakt i den del av Nackareservatet som ligger strax öster om Björkhagen. Åtta QR-koder ska letas upp och registreras. Tror det är bäst att utgå från just Björkhagen och avsluta vid Sickla så jag har närmare till bussen hem. Därefter har jag Älta och Skogsö kvar, plus en ensam pinne nere i Lillängen som jag missade i dag. Ny karta med nya kontroller kommer i juni.
Lite skönt att sitta med träningsvärk i påkarna. Det hade jag alltid under min aktiva tid.
Kör samma upplag som i går, frukost och lunch innan. Orkade bra på lite pasta och falukorv. Behöver bara hitta kompassen. Sen ut igen, med laddade batterier både här och där.
Packad som en åsna vinglar jag till busshållplatsen. Tre kamerahus med tillhörande objektiv, X-T1 med 100 mm makro, X-T2 med 16-55 mm och nya X-T4 med 50-149 mm. För alla väntade och oväntade motiv.
Lägger upp en sockerbit på mina olika sajter innan jag går. Sen tickar det in lajks från när och fjärran, fler från en del grupper, färre från andra.
Börjar med kontroll 2 ochfortsätter med kontroll 17. Filos detektivbyrå annonserar i Nysättra. ”Filos detektivbyrå kan hjälpa dig med fall som kanske inte är supersvårt, men ändå ett fall.” Fyra syskon excerserar till musik i sin trädgård och det doftar nyklippt gräs.
Kommer på att jag glömde handkompassen hemma och lägger om dagens rutt. Det får bli runt Källtorpssjön istället för Björkhagen.
Två pinnar står vid Nacka ström och det är alltid kul med vatten. Här gjorde jag en massa isbilder förra vintern. Väljer sen fel sida av kvarnströmmen. Ett gäng klättrare huserar vid stupen och jag frågar dem om man kommer ut längre fram. ”Det är knepigt.” ”Lite knepigt eller mycket?” ”Klippan slutar nere vid vattnet.” ”Bäst att vända om alltså?” ”Det är nog bäst om du är rädd om kameran.”
En mamma knipa med en unge simmar räddhågset fram och tillbaka i kvarndammen, en kungsfågel visslar sin lite vemodiga strof uppe i barrskogen.
På ängarna före Hellasgården kan man utöva fotbollsgolf och jag bevittnar ett helt misslyckat utspel och får ett generat leende av den ansvarige.
En ung kille kommer klättrande från motsatt håll när jag just skannat pinnkoden. Han hejar och jag frågar: ”ska du också hit?” ”Ja”, pustar han. ”Den där backen är inte rolig att ta med cykel!”
”Om man är barn, då gör man såna grejer!” En kvinna kommenterar de två tjejer som majbadar i sjön. Plockar de fem kontrollerna runt Källtorpssjön, lika med tio totalt.
Fullt på båda bussarna hem. Sätter mig mittemot en kvinna som raskt coronasjappar till en annan plats. Fine with me!
Vissa kontroller är jobbigare än andra.
Orkar spurta till bussen efter 17000 steg. Fortsätter det så här kanske jag kan börja jogga igen. Eller menar jag yoga? Stegen landar till sist på 18 280, ett gott/gått dagsverke!
Copyright secured by Digiprove © 2020
