Bommar bommat Krampnitz

Går upp till Hauptbahnhof med tidsmarginal så jag hittar mitt tåg. Hittar gleis 8 nere i underjorden och hoppar på RB10 mot Neuen. Innan jag kliver av tåget hinner jag checka in på flyget. Lika bra att ha det gjort snabbt, resan ner var fullbokad. Byter till buss i Spandau. Hinner tänka att jag inte gått så mycket fel hittills i Berlin när jag inser att 638:ans hållplats ligger åt andra hållet. Får raska på för att hinna.

An Anger heter en hållplats på vägen ner mot Potsdam.

Krampnitz från utsidan.

Mitt tänkta abandoned objekt, Krampnitz, var bommat, försett med förbudsskyltar och bevakningskameror. Hittar en lönnväg att klättra in via men avstår. Olaga intrång är inget jag vill göra på egen hand.

Lite natur.

En skåpbil har kört upp utanför entren. En huvförsedd snubbe har någon avsikt, vilken vet jag ej. Verkar mäta något. Öffentliche bestellte vermessungsingenieure står det på bilen. Och med ett vittne dessutom vill jag inte klättra över muren. Tajmar istället bussen tillbaka på minuten.

Spandauposter I.

Messar Jan B när jag är tillbaka i Spandau, Jan bor här, och föreslår en träff. Tar en stor kaffe och en varm och god apfeltasche medan jag väntar. Jan tar med mig till lokala bryggeriet där vi tar varsina två Spandauer havelbräu. Gott skit det! Men kissnödig blir man, får avstå första tåget och leta upp stationsmuggen. Till sist lyckligt hemma på hotellet.

Spandauposter II.

Konstaterar att jag är lite mätt. Det här var sämsta dagen både vad gäller fotografi och antal steg för min berlinvistelse. Några bilder blev det ändå och stegen överstiger 8000-gränsen. Och jag fick ta ett par goda öl med Jan B.

Spandau rip.

Köper två minisalamipizzor på Haupbahnhof, det kanske räcker som kvällskäk. Eller inte, märkte knappt att jag slukat båda.

You´re most welcome to comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.