
शुभ रात्री


Den viktiga SHL-matchen på Globen mellan Djurgården och Leksand upptar större delen av denna lördag. Åker hemifrån strax före kl 11 och är väl hemma strax före kl 19 nånting. Vinner Djurgården är laget så gott som klart för spel i SHL även nästa säsong, återstår att ta tillräckligt många poäng till för att få spela slutspel i årets serie.

Gör ett eftersök för att om möjligt hitta mina borttappade/förlagda solglasögon. Borde ligga i en jackficka, men det gör de inte. De kan ju ha försvunnit i röran på nåt bord. Jag brukar vanligtvis inte tappa saker, det hörs ju när det faller till marken eller golvet.

Kommer iväg på mitt fredagsäventyr, det är bra jobbat!


Snön försvinner i rask takt och nu är till och med jag färdig med vintern. Det blir skönt att kunna gå avslappnat utan halkrisk.
Eftermiddagsutflykt väntar eventuellt. Fotografiska först innan jag tar mig bort till ett boksläpp. Ingenting jag måste göra, dock. Vi får se hur det blir.

Min lista över lost items växer, till adaptern och Bruno K. Öijerbok kan nu läggas ett par solglasögon. De borde ligga i en jackficka men jag hittar inte vilken. Och vi har de tre mystiskt försvunna bilderna, inramade.

Grått och blåsigt när jag ger mig iväg, slaskslirigt på det men man har ju lärt sig av pingvinerna hur man hanterar sånt.



Övertygar mig själv att jag ska gå till Hantverkargatan och Galleri Helle Knudsen. Vid Vattentorget, på cykelbanan, kommer en liten gaffeltruck rullande med flaggvakt både framför och bakom. Vill kanske inte riskera att få en flicka på gaffeln.

Knallar Södra och Norra järnvägsbroarna via Munkbrohamnen och Riddarholmskajen till Kungsholmen, Galleri Helle Knudsen och Björn Krestesens utställning. Den var häftig, detaljrikt som Hieronymus Bosch och motiv som förefaller vara från en antik trädgård. Altartavlor, några. Själv beskriver han sig som bildarkeolog.

Tuben till Kungsträdgården sen och Bukowskis visning. Gösta Werner, kul med en stor samling av hans målningar. Det var en överraskning. I övrigt ett rum med marint måleri, det vill säga fartyg. Lite naturmåleri därtill.



Skippar Fotografiska, vill ha ork för alla utställningar.

En hel del bilder blev det även i dag, varav några vintervykort.
I dag kan det vara dags för en utflykt igen. Har ett par utställningar jag vill se innan de försvinner och jag tror Bukowskis har nån visning. Återbesöket på Liljevalchs tar jag på nästa gratismåndag. Ser i katalogen att intarsiakonstnären Klara Knutsson, som jag träffat ett par gånger, är representerad på Vårsalongen, det missade jag. Missade också att fotobekantingen Peter Heljesten fått med ett foto, såg fotot men inte att det var hans. Fick nästan inspiration att ta upp oljemålandet igen, skulle vara kul att smaska på med färg, men vad ska jag göra av konstverken sen? Och lukten av oljefärg och penseltvätt klarar jag mig utan.
Undrar vad det är för väder, och underlag?

Boken jag beställde kom lika förbannat till Instabox nere i centrum. I min beställning hade jag valt leverans till postboxen med Citymail. Inga stora problem med att hämta den i en box i centrum, utan det är mer en principsak.
Satt några timmar i bildarkivet i går. Uppvärderade några bilder och kom plötsligt på, efter ett par år, hur jag reglerar lutningen på min kontorstol. Har inte funderat på det, mer noterat att ibland kan jag luta mig bakåt, ibland inte. Nu vet jag varför.


…är ett tacksamt fotoobjekt när det snöar.
Skaplig vinterdag även i dag, min väderappsprognos till trots. Vackert med snö på trädgrenar och buskar. Hoppas sportlovskidsen har hunnit utnyttja snön till max för strax smälter den bort.


Själv bockar jag av min hushållsagenda redan före lunch. Belönar mig med ett par timmar i soffan med några gamla avsnitt av Time Team, arkeologiserien jag kollat i många år nu. I ett avsnitt gräver teamet efter ett gammalt kloster på Edward de Veres ägor. ”Idag figurerar Edward de Vere, 17:e earl av Oxford, i många teorier som den verklige författaren bakom de verk som tillskrivs William Shakespeare, ett påstående som tillbakavisas av de flesta historiker och litteraturvetare, men som också får stöd från flera forskare och teaterhistoriker. Förespråkare pekar på hans utbildning, hovliv och resor i Italien som matchar kunskaperna i verken.”