Får tämligen omedelbart ett stort problem. Den adapter jag köpte innan resan funkar inte, och det är den del där du stoppar den svenska kontakten som är fel. En jordad kontakt, som till min MacBook, går inte att få ner i den. Två plastskenor på insidan av kontakten är för stora. Knallar ner till en hardware store på Greenwich street och får låna verktyg, får sen hjälp med finputsningen. And that made the trick!
Fick istället ett annat problem, när iPhonen i går laddade ur totalt, låste den samtidigt sim-kortet och jag vet inte vilken av koderna det är, och har ett försök kvar. Är det fel är det ju kört för alla andra uppgifter har jag hemma, Ipei etc. Får se hur jag löser det.
Trodde inkasseringen till USA skulle vara värst men självincheckningen på Arlanda var kanske svettigast då New York-hotellets postnummer och sen gatuadress efterfrågades. Fick ingen bagagetag ut automaten men väl vid -inlämningen, flygstol fick jag först vid gaten. Kändes som om det var tur att jag var tidigt ute.
Löste sudoku, läste morgon- och kvällstidningen, kollade ”Ronin”. Kyckling och potatisgratäng till lunch och sen en fajita timmen före landning, Helt ok. Inga öronproblem heller, lite lock bara.
En inresedeklaration skulle fyllas i och visas upp vid en särskild kontroll efter landningen, innan det kollades fingeravtrycken. Delade en taxi med Mackan och hans sällskap Veronica och var den som släpptes av först. Jane´s hotel, charmigt men rummen är bara en säng, teve ovanför fotändan, AC, men inga garderober, fyra krokar för kläderna, lådor under sängen och en hylla ovanför densamma. Fri wifi, alltid nå´t. En dusch och wc i korridoren, men som en pratglad jänkare sa i hissen på vägen upp, man åker ju inte hit för att sitta på sitt hotellrum.
Rum med utsikt
Hotellet har för övrigt en Titanic-historia. Och i närheten har den kände fotografen Mark Seliger både bostad och studio, vad jag förstår.
”Vad är en stad?”
Nu återstår att se om detta stämmer: ”This town is often intimidating and overstimulating. And, without knowing a soul, New York can travel one step further – into the world of lonely and frightening.”
Går och tar en bit mat och några öl på Spritzer´s Corner, Rivington street. Släcker kl 03.45 svensk tid, 21.45 lokal tid. Får se vad det gör mot jet-lagen.
…är dubbel smartphone. Eller kanske inte?! Ett tillfälle till tunnelbanemys är det dock utan tvekan.
Tidsinställde det här inlägget till kl 10.25, tidpunkten då mitt plan lyfte från Arlanda. Mobilen kvicknade till efter hjärt-lungräddning och är nu lika laddad som jag inför nio dagar i NYC.
Dröjer med andra ord en stund innan jag bloggar här igen, men håll ut, jag ska försöka göra era besök här minnesvärda 🙂
Min iPhone passade på att dö, eller åtminstone svimma, i dag när jag visade bilder på New York för ungarna. Kanske var utsikten för svindlande? Kopplade upp den på laddning och hoppas det hjälper om en stund. Under tiden ska jag samla mig själv och slutpacka, diska och vattna blommor. Spännande att se hur många växter som överlever min frånvaro.
Det gör det säkert, men jag hann varken läsa morgontidningen i morse eller köpa kvällstidningen efter jobbet. Och jag har några utkast att dumpa innan jag avreser.
I kväll är det möte så jag är inte hemma förrän cirka kl 19. Har inte läst ut gatufotoboken jag köpte. Synd, för några bra tips finns ju där.
“The reason I take photographs is to make discoveries for myself. Always trying to piece together the puzzle, that’s where I get my rush. Once I find the answer I am looking for that’s usually it for a project, the excitement and energy is gone. I move onto something else, or away from that subject matter until I can view it with fresh eyes again.”
Tre unga män vid en uteservering. Två kollar en fin rom, den tredje kollar mig. Hyfsat typiska söderhipsters, va? Och jag gillar ju ögonkontakten. Minns däremot inte hur rom smakar, eller om jag smakade det på öl- och whiskymässan förra året.
Sista dagen på jobbet innan resan, hoppas det blir någotsånär lugnt så jag har huvudet med mig hem och kan packa utan att glömma något. Har ju en packlista att gå efter så jag tror inte att något väsentligt blir glömt, men kanske någon bra att ha-pryl missas.
Håller med, bilden kunde varit lite smartare. Har man turen att vara på rätt plats vid rätt tid, blir den det.
Köpte till sist mina dollar. Annars är det för mycket på jobbet för att jag ska hinna tänka på resan. Men jag tror jag har köpt allt jag behöver och inte hade hemma. Däremot har jag förlagt mitt glasögonfodral, tillfälligt hoppas jag.
Gillar verkligen vad jag läser om Bruno K. Öijer. I artikeln säger han bland annat:
”Om nattradion bytte ut var tredje skvallåt mot att någon läste en dikt så skulle vi få ett helt annat medieklimat, ett helt annat samhälle, någon slags andlig revolution. Det här samhället sätter poesin inom lås och bom, det är ju censur och människoförakt. Det är våld.”
Situation Sthlm
Den här bloggen hade en bra vecka förra veckan statistiskt, med mina mått mätt. Denna vecka desto uslare. På Tumblr rullar det på bra, även det med mina mått mätt. Det finns foton som får tio gånger mina likes-siffror, men det bryr jag mig inte i. 197 följer mig, tycker ju då att de borde gilla mina bilder lite oftare. Av de 197 är det bara cirka 10 som regelbundet trycker på like-hjärtat för mina bilder. Men jag är glad åt det lilla.
På torsdag sitter man i vänthallen på terminal 5, Arlanda. Funderar på var i planet jag ska sitta, om jag över huvud taget får välja. Fönsterplats är ju läckert, särskilt vid landningen. Närmast gången är bekvämast när man vill upp och sträcka på sig eller behöver gå och pudra näsan.
Börjar strax packa preliminärt, det vill säga plocka fram de saker jag successivt kommer på att jag måste få med. Typ ett extra par kontaktlinser.
Några dollar har jag inte köpt än. Tar det efter jobbet i veckan istället.
Resan till Arlanda måste planeras så jag checkar in i god tid, som jag alltid vill göra.
Copyright secured by Digiprove © 2014
