Träsket gästas även i dag av två grågåspar, vårdebut däremot för svarthakedoppingen. Två par med ukrainska dokument kliver på bussen. Världshändelserna kommer plötsligt nära.
I Ektorp hör jag så vårens första koltrastsång. Fågelivet börjar ta fart bland Nyckelvikens buskar och och träd. Bofink, rödhake, gärdsmyg, nötväcka, kanske trädkrypare, gör sina röster hörda.
Ser en liten informationsskylt och kan läsa mig till att pölen intill är en så kallad trefaldighetskälla, omnämnd på 1700-talet. Bättre trefaldig än enfaldig månne.
Tar en mumsarpaus ovanför Vikdalen efter 6300 steg, matsäcken består av power bars och mangovatten.
En pinne står lite bökigt till och jag har sen ngen lust att klättra tillbaka uppför den branta skogssluttningen. Hamnar istället på fel sida om det axelhöga staket till gångvägen till nya Kvarnholmsbron. Lyckas krångla mig över, fattar inte hur det gick till egentligen. Nästa paus tas efter 12 230 steg, nu uppe på Finnberget, min barndoms rike. Minnen av indianer och cowboys, tjejer som ville pussas (oäck!) och många andra lekar. Tar min gamla tidningspromenadstig upp till Trolldalen och prickar av dagens sista pinne. Går ner till Henriksdal för bussen hem. Kryssningsfartyget Aidas skorsten häver sig högt över Fåfängans trädtoppar, sicken skuta! En sparvhök flyger förbi medan jag väntar på bussen. Tajmar eftermiddagsfotbollen perfekt. 15 144 steg.
Copyright secured by Digiprove © 2022
