Det blev som jag anade, ett kramkalas. Det var många, stora som små, som var glada över att se mig igen. Och de som gillade att prata med mig förra läsåret anslöt även i dag. Roligast var nog ändå när jag skulle gå hem och ett par tjejer i 3c gav mig hej då-kramar, denna presenterade sin lillasyster som precis börjat 6-års och sa ”ge Matti en kram” och det fick jag. Kvar står ännu en sexåring och tittar och jag frågar ”vill du också ha en kram?” Hon nickar och kommer i min famn. Verkar kunna bli lite jobb i höst ändå, får några förfrågningar. Låter ju kanon!
