Dag: 1 mars 2024

Promenerar mot busshållplatsen. En skata vänder på ett löv och hoppas hitta något ätbart, tji fick den. Möter en hund som är så gammal att den nätt och jämt orkar lyfta på benet när den ska kissa. Snart är man där själv.

Kliver av vid Henriksdal och siktar på att ta mig till Hornstull via Norra Hammarbyhamnen och Årstaviken till Hornstull. Lätt dimma och ruggfuktig vind. Går med händerna i jackfickan. En och annan cyklist passerar och en del joggare håller igång flåset. Funderar på en java på Kajsas men tycker det är för kallt för att hålla en kaffemugg.

På andra sidan kanalen låter Jehander I propellern riva upp lite skum. Övriga fartyg och flytetyg vilar i vinterdvala.

Glada sportlovsrop ljuder från Eriksdalsbadets rykande utebassäng. En arborist kapar träd intill ett skatbo. Skatorna är inte hemma och kan därför inte protestera. Stöter på en hästtransport, kanske för att det är tran-sportlov den här veckan.

Ser att det har samlats folk en bit bort längs stranden och fattar att mandarinerna är där. Rackarns granna fjäderfän. En bit bort har en kvartett kanadagäss parkerat på gångvägen och flyttar sig makligt när jag vill passera.

Tar tuben från Hornstull. Är inte riktigt färdig med knatandet så jag hoppar av på Mariatorget och promenerar till Medis. En del bilder blir gjorda i dimman, mest turistbilder och bilder på mandarinerna. 

Kikar in på Coop. Hittar inte druvsockertabletter och ställer ifrån mig korgen medan jag letar. Får hjälp, men sen hittar jag inte korgen. 

Man funderar en hel del nr man är ute och strosar. Undrar om man i framtiden kommer att kunna rena blodet från mikroplaster, eller så är det lika bra att det finns där. Plast går inte att återvinna.

Vilodagen i går gav ändå 6 995 steg. Knät gav sig till känna igen men det gick att gå bort, någotsånär. Ska väl försöka skrapa ihop några steg även i dag, nånstans.

Glömmer nästan bort att jag har biljett till Nynningen på Stadsgårdsterminalen. Strax innan kl 18 knallar jag ändå iväg mot busshållplatsen. Efter hundra meter märker jag att jag glömt plocka i linserna. Vänder tillbaka och fixar det. Bestämmer mig för att hinna med bestämd buss och gör det efter en hundra meters jogg. 

Tio minuter efter insläpp är nästan alla sittplatser tagna. Hittar en bänk där jag fördriver en öl och en timme och femtio minuter till spelningen med att lyssna på diverse progglåtar: Nationalteatern, Hoola Bandoola, November, Pugh, John Holm, ”Fåglarna flög häcken växte hög” ”Vi äro tusenden”  med flera.

Halv nio kör så Nynningen igång. Mycket tonsatt poesi av Majakovski med bland andra ”Det står på bron över Neva en man” och ”För full hals”.  I det senare numret plockas två unga tjejer upp från publiken. Särskilt den ena kunde alla texter och hette lämpligt nog Maja, kollade aldrig om hon heter Kovski i efternamn, polaren hette Garbo. 

Många i publiken var äldre än jag så det var kul att se några unga som inte är höger. De hade en nyskriven låt om hur det var att vara runt 18 år då och jämförde med att vara det i dag, formulerat som ett samtal med Greta Thunberg.

I ett av extra numret sjöngs ”Motstånd är det enda sättet att bli fri.”  Det är bara tillsammans vi kan stoppa brunhögerns attacker på demokratin. På basistens vänstra ben stod det för övrigt SD=RASISTER.

Vid Londonviadukten hade polisen stoppat en bil, ser att höger sidoruta är sönderslagen. Stockholm, skottdagen 2024.