Etikett: Piccadilly station

Kategorier
Manchester

Manchester #9 – Cheesus, vilka pubar!

Tar en titt till på Moss side och Hulme. Vad jag förstår av tidningsartiklarna som beskrev oroligheterna här, värst var det 1981, så har man sedan dess satsat på bättre bostäder. Rensat i slummen med andra ord. Men det är lika dött här nu som i tisdags. Några tjejer i yngre tonåren piper in på Youth Creative Center. Låter kul. När jag kommer in till stan igen är det fullt av slipsnissar ute vid lunchtid. Jobbar de på lördagarna?

 Vimmel i the Northern Quarters

Fint foto på väggen

Manchesters Northern Quarters är mitt favoritområde. Här lever staden, folk är ute och på väg till eller från affären, lekplatsen, shoppingen eller whatever. Här ligger the Angel och när jag kommer in klinkar pubinnehavaren fram ”Starry, starry night” på pianot som står just innanför dörren. Några pubgäster hänger vid disken, en sitter och läser i ett hörn vid utgången.

Tankfull gäst på the Angel

Pianoklinket avbryts när en gäst vill ha en pint till. Jag sätter mig och väntar på att han ska återvända till pianot vilket sker efter en god stund. ”Do you photograph?” frågar han. Jag nickar. ”Why?” ”Do you see that picture?” säger jag och pekar på väggen där en bild av Doisneau hänger. ”That´s a good one!” säger han. ”That´s what I´m aiming at”, säger jag och kommer på att det var ju riktigt fyndigt sagt. Hör gubbarna vid baren prata om puben the Crown&Anchor som jag besökte häromdagen. ”You know, where the Shambles used to be?! Crown&Anchor used to be a rough pub, but that has completely altered. You wouldn´t recognize it.

”What music do you have in Sweden?” frågar pianisten. ”Well, I guess Abba is the most famous, but we have Roxette, Robyn…” säger jag för att nämna de artister som han kunde tänkas känna till. ”Abba…”., säger han och spelar ”Fernando”.

Ostätare?

Jag passar på att bocka av the Marble Arch från publistan, den ligger bara ett par kvarter bort. En riktigt ostig pub. Här serveras bland annat Barbers 1833 Cheddar, Hereford Hop, Gubbeen, Cumberland Oak Smoked Farmhouse, Northumbrian Baltic, Cotswold Blue Organic, Tomme du Grand Massif.

Pubgäster, the Bull´s Head

Knallar vidare. Efter en stund behöver jag gå på muggen och sämre ursäkter för ännu ett pubbesök har man ju hört. Det blir the Bull´s Head nere vid Piccadilly station som får den äran. ”Pub of the year” förra året, ”pub of the month” i juni i år. Inte illa!
”No strangers enter here only friends we´ve yet to meet” står det på en takbjälke. En trevlig tanke!

Kategorier
Manchester

Manchester #4 – Ein Engelsmann in Manchester

Har lyckats sätta morgonrutinerna. Frukost kl 8 och iväg kl 9. I dag betar jag av tågstationerna Piccadilly och Victoria. Piccadilly är en klassisk station med sitt välvda tak med fackverkskonstruktioner. Frågar bobby om jag behöver tillstånd för att få fota här. ”No, just go ahead!” Det blir mest miljöbilder, turistbilder, hjälpbilder för minnet.

Packing up is hard to do

En bit bort ser jag jätteköpladan the Arndale och börjar gå åt det hållet. Om hörnet ligger katedralen och Victoria station. Ser ingen att fråga och även här tar jag några snabba miljöbilder.

Biljettluckor på Victoria station

Läste på lite innan jag åkte och har därför lagt Chetham´s Library till ”borde kanske kolla in”-listan. Entrén är försedd med bom, vändkors och vakt i kur. Jaha?! Säger frågande till vakten att jag vill besöka biblioteket. ”Jasså, det vill du!” Han sticker åt mig ett papper: ”Read it!” Sen: ”Turn it!” På baksidan finns en karta som visar vägen till biblioteksdörren där jag ska ringa på. ”Don´t go anywhere else!” ”Turn around”, säger han till sist och ger mig ett gult besökarmärke. Vågar inget annat än att följa instruktionerna.

Nere korridoren på Chetham´s Library. Känner ni lukten av flera hundra år gamla böcker?

På det gamla biblioteket sticker en frän doft av gamla böcker i läderband. Böckerna står väl skyddade i bokskåp eller bakom avspärrningar. Här i en alkov mötte Freidrich Engels, som bodde i Manchester ett par år i mitten på det nittonde seklet, 1845 Karl Marx, som rest upp från sin dåvarande hemstad London. På vägen ut skymtar jag eleverna som går här, på Chetham´s School of Music.

Går in på The Old Wellington för en matbit. Även här får jag provsmaka alen, innan jag bestämmer mig för en Cumberland. Några pubar ingår i CAMRA, Campaign for Real Ale, och det finns fem olika ”staggers” (stagger=ragla), aleturer att vandra, utgående från tågstationerna. ”On the road again” spelas och det är dags att gå.

Mitt i shoppingstråket har en telecomfirma lagt ut ett schabrak med en drake på. En fotograf står med kamera och stativ för att plåta hågade. De instrueras att ställa sig på drakens huvud: ”Surf, surf!” upmmanar fotografen och killen intar en surfposition. Där fotografen står blir det en 3D-effekt. Vi hinner snacka lite om Fuji X100, som han genast känner igen. En gatumusikant spelar ”Scarborough Fair” på såg.

Hittar kanalen igen, som här går i en tunnel. Den går jag också i. I underjorden sitter en man och bidar sin tid.

Hushåller bättre med X100-batteriet, helt enkelt genom att stänga av kameran under perioder av enbart förflyttning. Tar ändå en siesta på rummet och laddar samtidigt nämnda batteri.