Fortsätter iPhone-plåta på vägen till och från jobbet. Gillar det utbrända man får när iPhone-kameran ska handskas med kontraster.
Fick äntligen boken The Street Photographer´sManual av David Gibson, eventuellt blir jag så småningom gatufotograf.
Av någon anledning kom jag att tänka på Berlin Bier Shop. Vore illa om han tvingas klappa ihop. Gustaf, sätt fart på dina berlinsvenskar så de går dit och handlar öl. Det finns säkert spännande lager på lager också.
…men jag hör dem inte. Minns att jag brukade kunna höra syrsorna spela i augustikvällen, men inte så nu. Antingen spelar inga syrsor i augustikvällen, eller så är min hörsel så försämrad att jag helt enkelt inte kan höra dem längre. Men jag hör tornseglarnas höga tonarter. Å andra sidan har jag en sannolik vaxpropp i åtminstone ena örat. Försökte åtgärda den redan i går, med fem år gammal Revaxör. Köpte ny i dag.
Nu har man alltså inlett pendlandet till och från jobbet. Passar på att föreviga en och annan medresenär.
Medresenär, tunnelbanaMedresenär, buss
Prenumererar på webbsidan Thrillist och läser:
”But a quaint-looking hotel in Hudson, New York has allegedly taken drastic measures to ensure no bad words are floating around out there. According to Page Six, the Union Street Guest House is reportedly charging customers $500 for every negative reviewposted online.”
Förväntansfull, faktiskt med lite äntligen-känsla, åker jag till första arbetsdagen på det nya läsåret. Skolan börjar inte förrän den 20:e så det dröjer innan jag träffar alla mina elever igen. Och det ska bli kul att lära känna de nya sexåringarna. Ett par dagar till är det sommarfritids.
Spanar som vanligt in folk och tar en porträttbild.
Gillar mystiska speglingar och foto genom glas/plexi etcetera.
Plåtar ofta folk som kliver av tunnelbanan. Bara för att det är intressant med människor.
Första dagen på jobbet? Få barn, 11 stycken, varav 4 som jag kände sen tidigare så jag ägnade dagen åt att bekanta mig med dem. På min första skola gällde ”alla barn är allas barn” och det kör jag fortfarande efter. Men det var alldeles för varmt!
I kväll avslutas en av livets höjdpunkter, fotbolls-VM, med den stora finalen mellan Tyskland och Argentina. Senast jag kikade på Aftonbladets omröstning vilket lag man höll på, stod en stor majoritet bakom Tyskland. Tyskland är ju det landslag som stått för den mest positiva och gedigna fotbollen i detta VM, följande på den positiva anfallsfotboll klubblagen Dortmund och Bayern München visade upp i Champions league. Turneringens målvakt? Manuel Neuer, Tyskland! Turneringens bäste spelare? Arjen Robben, Holland! Om någon skulle få för sig att fråga mig. Kommer ner till Berlin några dagar för sent för firandet av en eventuell finalseger. Kanske kommer jag se spår av den? Messi större än Maradona? Nix, inte ens om Argentina vinner finalen i kväll. Tycker att man behöver lite personlighet utöver fotbollstalangen, för att bli störst. Saknade för övrigt Zidane på en lista över världens tio bästa fotbollsspelare genom tiderna, tror det var i Aftonbladet. På en annan lista kommer han på en god tredjeplats efter Pelé och Maradona (1:a).
Och det har varit läckert att se de brasilianska ungarna vråla med i nationalsången där de stått framför sina idoler inför storpubliken.
Sändning pågår live
Gjorde ett fynd häromdagen. Fick för mig att dammsuga lite och körde bakom soffan. Där låg ett svart bylte. En t-shirt, trodde jag, men det var min fleeceväst som varit borta i ett år och som fick mig att köpa en ny. Kanske, men bara kanske, borde jag städa oftare. Vill ju inte eliminera chanserna till fler överraskningar.
Tunnelbanekvinna
Läser om Mars, den flytande krigsmaskinen som sänktes av danskarna utanför Öland 1564 :
”Mars was a functioning war machine that performed extremely well in battle,” he explained. She sank loaded to the gills with cannons—even her crow’s nests had guns—sailors, and all the accoutrements needed to run a ship built for war (including eight different kinds of beer).
La Grande Finale strax. Hoppas det blir en kul match, att Argentinas defensiv inte kväver matchen.
Står vid tunnelbanedörrarna och spanar ut. Vid Medis ser jag den här snubben, en typiskt fotoobjekt. Tar första bilden innan dörrarna öppnas, för att kolla effekten. Nästa bild tar jag utan något i vägen. Rätt okej bilder, med olika karaktär, om jag får säga det själv. Och han blänger bra bakom sina solglasögon. Kanske är han bara sig själv?
Tunnelbanesnubbe #1Tunnelbanesnubbe #2
Börjar bli dags att se över hela berlinpackningen och inte bara detaljerna. Och köpa euro. Beställde ett ”European health insurance card” från Försäkringskassan men har inte fått det än. Hoppas det inte hamnat bland reklamen, ska tejpa upp en ”Ingen reklam tack”-skylt vilken dag som helst nu. Senast innan jag åker.
Har avslutat min antioxidantsatsning (blå- och björnbär plus hallon i yoghurten). Vet inte vad den gav mer än en väldigt sur mage. Fick kanske en kvarts längre liv eller nåt. Är förtjust i surt, öl är rätt surt, yoghurten, bären, kaffet gör sitt till. Tur man har samarin!
En helt vanlig sommarvardag på söder. Folk sitter och fikar och/eller solar. Lite ovanligt kanske att flytta ut gymmet på gatan, men det kanske blev för varmt inomhus? Helt vanliga sommarvardagsbilder utan annan ambition än att visa hur det var där och då. Tycker ibland att det är vackert så.
Efter lunchen
Rast i värmen
Reseguide
Lila bil
Pumpa skrot #1
Pumpa skrot #2
Sommarrush
Solbadare
I sol och skugga
En som inte är så tokig är Satoki. Kan vara bra att kika på efter mina banaliteter i detta inlägg.
New York, New York. Läste för några dagar sedan i kvällstidningen att det är fler dödskjutningar i stan 2014 än förra året: ”Totalt har 611 personer skjutits i New York i år. Det är en uppgång från förra året då 554 människor sköts under samma period”. Och de har inte ens tur med vädret: ”Den tropiska stormen Arthur väntas slå mot New York i morgon och nå orkanstyrka på sin väg in över landet”, enligt AP. Läser att den försvagats till en kategori 1-storm. Hur illa den slog mot NY vet jag inte.
På tal om resor. När den nyligen bortgångna amerikanska poeten Maya Angelou tillfrågades om värdet av att resa, svarade hon:
It helps the individual liberate herself from ignorance. Sometimes, people think of ignorance as an absence of learning … It is an absence of exposure, but that doesn’t mean the person wouldn’t like to learn. It’s just the atmosphere, the ambiance, the climate, has never been introduced to the person.
Med gott om tid på mig hinner jag fundera över ett och annat. Till exempel förlorade ägodelar av olika slag. Hade en Olympus mju, men den har varit borta sen 1996, tror jag. Köpte den till min Nya Zealand-resa. Till cykeln hade jag en vajer med ett fett hänglås, det har varit försvunnet sen i höstas, eller, jag saknade det för en månad sen när jag började cykla ner till centrum. Borde ha legat i en av två cykelväskor, men det gjorde det inte. Därtill saknar sju-åtta strumpor sin make. Borde dyka upp, tycker jag. Kameran kan jag nog glömma.
Varm och ljust, ingen höjdare att vara ute och fota. Särskilt inte efter en natt med för lite sömn. Fann mig en ko-skälla för en tjuga på Hötorghsloppisen. Med den ska jag locka in mina elever från rasten kommande läsår. Kudden glömde jag bort, det får bli en annan dag.
Testade nya 35mm, svårt att sikta vid höftskott. Får träna lite. Blir ett fipplande och rattande när man går från ljus till skugga och rätt som det är har man fel inställningar.
Semester! Så nu upphör jag för fem veckor att vara en seriös pendlare och blir en patetisk soffpotatis istället.
Fortsätter att ladda för fotografiska stordåd ett tag till. Väntar på att idéerna ska poppa upp. Ett mentalt tillstånd som brukar infinna sig när jag har gott om ledig tid framför mig.
Får plötsligt en radikal idé: skippa bloggandet och bara plåta. Kanske publicera på Flickr, tycker Fotosidan är rätt död, och den här bloggen likaså, vad gäller tittar och och inte minst kommentarer.
Seriösa pendlare
Läser min morgontidning som i dag skriver om mobbning och rasism i skolan.
”Allt annat lika är rasism värre än de flesta andra typer av mobbning. Men framför allt måste skolan bli bättre på att erbjuda en lugn och trygg miljö för alla. Den dag som den klarar det har också de rasistiska trakasserierna försvunnit.
Ur det perspektivet känns det inte upplyftande att lyssna på Skolverkets representant som deltog i ”P1-morgons” studio i början av radioserien. Vad ska ni göra?, löd frågan. Svar: ”Bygga upp tillitsfulla relationer.”
Men hur? ”Skapa ett tillitsfullt klimat.”
Men hur? ”Jobba med relationer, stärka värdegrundsarbetet, att elever utvecklar kunskaper om de mänskliga rättigheterna.”
Jo tack. Men en inte alltför djärv gissning är att många av mobbarna, rasistiska eller inte, redan blivit fullproppade med skolans värdegrund, mänskliga rättigheter och allas lika värde. För att inte tala om lärarna, som förmodligen genomgått lektioner i detta sedan Lärarhögskolans första dag. Det räcker inte. En viktigare fråga är hur vi går vidare – hur vi ser till att de som väljer att strunta i allas lika värde inte får tillfälle att tillämpa sin klandervärda människosyn i praktiken.
Att öka medvetenheten genom att lyfta fram elevernas egna berättelser är ett bra första steg, och serien ”Rasism i skolan” är därmed ett viktigt demokratiarbete. Nu måste det till konkreta åtgärder för att skapa trygghet och arbetsro för eleverna.”
”Vore fint med broöppning så man fick en paus”, förkunnar min busschaufför i högtalaren när vi passerar över Danviksbron. Midsommarhelgen är min broöppning.
Den senaste veckan har jag fått ta hissen ner för att hämta DN utanför porten. Antagligen ett vikarierande tidningsbud utan nycklar, och med ett stort distrikt, som lämnar den där.
Copyright secured by Digiprove © 2014
