Gatufoto – rena mörkret!

Utforskandet av den mörka sidan

Första snön föll i går, mina små elever tyckte det var underbart. Snöbollarna de rullade blev däremot svarta av all sand och jord som följde med när de kämpade fram och tillbaka över gården.

Annat som faller är ju mörkret. Vore jag inte gatufotograf skulle jag nog deppa åtminstone en liten aning. Det är rätt jobbigt att gå till bussen i morgonmörker och komma hem i eftermiddagsdunkel. Men ur fotosynpunkt är det fasligt spännande!

Hela ljusa dagen i dag laddar jag för en sen utflykt in till storstadens mörker. Sen och sen, brukar åka in runt kl 12, nu åker jag in vid kl 16. Tänker följa hur ljuset drar bort och skåda mörkrets inträde, hur det påverkar stadens uttryck. Och lära mig hitta hot shot spots. Dagsljusets Stockholm hittar jag rätt bra i, men kvällsmörkrets gatufotografi är ett annat sorts bollspel.

Det är fortfarande rätt ljust när jag kommer in till Slussen. Tar en promenad bort till Fotografiska. Utanför Birkaterminalen pågår ett antal efterfester bland de som just klivit av, andra vinglar bort mot tunnelbanan. Roligt nog är det mycket folk på Fotografiska och det är lite bökigt att ta sig runt och leta böcker. Hittar ut med Brassais ”Paris by Night”, tycker den passar bra nu när jag ska testa mörkerfoto, och Hans Hammarskiölds ”Tiden och ljuset”. Hammarskiöld var ju en av tio-kamraterna, förlåt Tio fotografer. (När jag har utematte övar vi mycket på tiokamraterna). Brassai plåtade mycket graffitti och i hans anda tog jag denna bild:

Följer Munkbroleden och går över till Riddarholmen och går sen längs Centralbron till Tegelbacken. Följer Vasagatan och viker av upp på Kungsgatan. Träffar en gammal elev med mor, riktigt roligt.

Fortsätter Kungsgatan upp och hittar ett skyltfönster med full aktivitet (men det kommer i nästa eller nästnästa blogg).

Efter att ha skrotat runt lite tar jag tunnelbanan från Hötorget. På plattformen ser jag detta motiv:

”Vänd världen rätt!”

På bussen hem satt ett ungt par mittemot mig, mannen  med en liten bebis i knät. Såg reklamen bakom dem och bad att få ta ett kort. En elek lampa gjorde det lite knepigt med affischen men ändå.

Svårt blänk där bak, men idén går ändå fram, eller hur?

Noterade ni att Jimmy D porträtterades här: Los Angeles street photography blog? Då tar ni och kollar upp det, eller hur?!

En annan länk jag vill ge er är denna: Just a Toy. Mycket intressant japanskt gatufoto! En hel del starka porträtt, en och annan Fido, och några riktiga guldkorn i övrigt också. I like!