A walk in Suburbia

Ahhrg! Såg ni! Svänger till med en engelsk rubrik! Vart är världen på väg? Det betyder bara att jag tar en fotopromenad i min förort Orminge, en del av miljonprogrammet. Min del. Det är ett tag sen jag gick andra vägar än de närmaste mellan hem-busshållplats-hem respektive hem-Konsum-hem. Nu tar jag en omväg. Detour!

En gammal skola finns inte mer utan är parkeringsplats för busspendlare medan politiker och förortsboende kivas om vad som ska byggas på tomten.  Höghus, simhall?

Saltsjö-Boo, där Orminge är det tätbebyggda flerfamiljsområdet bland alla villaområden, utgör en tredjedel av Nacka kommun (plus centrala Nacka och Saltsjöbaden). En försummad del, menar många. Centrala Nacka har simhall, Saltsjöbaden har Näckenbadet medan Boo har kämpat i åratal för att få ett bad. Inte minst för alla barn och ungdomar skulle det vara en välkommen satsning.

Nacka är ingen riktig stad, utan mer av en drive-through. Du kan välja på att passera genom via Värmdöleden, Värmdövögen, Saltsjöbanan, Järlaleden med flera. Storslagna planer finns på att förtäta, bygga igen alla luckor. Spara grönområden? No, utveckla greedområden! Och då har jag ännu inte nämnt den underdimensionerade Skurubron, som i och för sig är underdimensionerad om biltrafiken ska tillåtas fortsätta öka trots att peakoil närmar sig.

Suck! Dessa profitörer som vet ingets värde, men alltings pris. (Man blir påverkad av gråvädret!) I Orminge finns ett gäng parkeringsdäck som jag finner nöje i att plåta, inne i och utanför och däremellan.

På systemet träffade jag en gammal elev som bullade upp med mousserande. Fortfarande kul att träffa dem, de gamla eleverna. Själv bullade jag upp med några julöl. Måste köra igång testningen i god tid. Och ta mej sjutton  om det inte blev en lussebulle också. Fast inköpt på Konsum då.

Första julölen ut, och in, blir Nils Oscars julöl. Med toner av frukt, choklad och intorkat kaffe, eller vad det nu står på flaskan. Passar bäst i favoritfåtöljen medan jag trivs bäst liggande i en soffa. Åker kanske in i morgon och beställer en, om det är öppet. Då kommer den i januari någon gång. Men ölen var god, och stark. (Det som skrivs härefter tar jag inget ansvar för. Förrän i morgon).

Och jag får ett datum då jag måste ha röjt väg i hallen så den kommer in. Kan behöva ett datum. La in en hundbild utifall ni tyckte jag var för neggig.

Die Mauer

2 svar på “A walk in Suburbia”

  1. Intressant reportage från miljonprogrammets Orminge. Och förlåt att jag säger det, men det låter och ser ut precis så tröstlöst som man kan förvänta sig. Då var miljonprogrammet en vision, nu är det mest en depression – eller i bästa fall illusion.
    Måste det bli så här fult innan det blir snyggt igen? Vad som är vilket är såklart en smaksak, och jag hoppas inte du tar det personligt.
    ”Dessa profitörer som vet ingens värde men alltings pris”… Gråvädret har tydligen sina ljusa sidor! ,-)
    Men du, Matti, julöl och lussebulle… Samtidigt? Stilförvirring eller smaklökar som har sett bättre tider? Ungefär som Orminge (bara namnet).
    /tim

  2. Nä, till lussebullen är det alltid, ALLTID, mjölk som gäller!!! Till julölen stekte jag upp ett gäng kryddstarka salsiccia. Orminge i slaskväder är ingen höjdare, inte ens efter några julöl. Men, miljonprogrammets skönhet finns hos dess invånare. Mig undantagen då 🙂 Och kåkarna är k-märkta och därmed för evigt grå.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.