Deprimerande paradox i juletid

You never know how strong you are, until being strong is your only choice.”
Bob Marley

Mellandagsrea, nej tack. Satsar hellre stålarna på resor, även om det skulle vara kul för en stund med en ny tv. Men jag kollar nästan aldrig på tv, bara när det är fotboll och junior-VM i ishockey.

Beställde lite poesi med New York-anknytning, Lunchdikter av Frank O´Hara.

Solglimtar mellan hastigt framseglande moln. Bråttom till Finland verkar de ha.

Beatles kom på Spotify som en julklapp i går och jag la till ett tiotal Fab Four-låtar till min musiklista. Satt sen uppe till efter kl 23 och lyssnade på musik.

Citaten värda att minnas:

Peter Wolodarski på DN: ”Detta ’kapacitetstak’ är förmodligen det moderna samhällets mest deprimerande paradox: ju rikare vi blivit, desto mindre misär orkar vi bevittna mitt i vårt eget samhälle. Det var förmodligen lättare att ta emot hundratusentals flyktingar under andra världskriget än vad det är i vår tid”.

De som klagar mest på flyktingströmmen – deras liv har inte blivit påverkade en milli-meter av att det kommer flyktingar till Sverige, inte en millimeter”, sa dokumentärfilmaren Magnus Gesten. ”Det är inte så att de måste dricka ett mindre gott rött vin på fredagskvällen”.

Författaren Theodor Kallifatides: ”Jag förstår inte riktigt hur den flyktingtragedi vi bevittnar debatteras som ett större problem för oss än för alla som genomlever den.

I dag blev det bara en sväng ner till Konsum i blåsten. Fågelskådade i tjugo minuter nere vid Sarvträsk. Talgoxe, blåmes och koltrast, kanske en gärdsmyg men den sistnämnda var så liten och kvick.

3-+-3

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015