När jag kommer ner till den numera låsta porten står grannpojken Sallu där och försöker via telefon komma in. Har känt honom sen han gick på Brannhällsskolan, nu är han vuxen och relativt nybliven pappa av vad jag kunde utröna av innehållet i den barnkorg han bar på. Ute får jag vårkänslor, det är töväder och solen värmer på ryggen. Men det finns en soffa att återvända till.