Läser att man får besked ”före midsommar” om man kommer med på Planket. Den här veckan med andra ord. Vet inte om jag kommer åt mina tänkta utställningsbilder i mitt havererade bildbibliotek. Vi får se om jag behöver anstränga mig.
Utför mina ärenden på skolan och får på köpet några kramar av mina treor.
Köper tre pocketböcker på vägen hem: K-G Bergström Nöd och död, om den ryska ockupationen i norr 1809, Wilhelm Agrell Stockholm som spioncentral och Olivia Laing Den ensamma staden. Den sistnämnda om ensamhet och konst i New York. Tror jag börjar med den.
Bunkrar på Coop, får ju ingen skollunch längre. Blir intressant att se om jag kan variera mig. En tonåring med mamma, ukrainare?, tvekar mellan kokpotatis och mospotatis. De fotar med mobilen, får det översatt och norpar den sista påsen mospotatis framför näsan på mig. Hoppades hinna undan regnet men fick det rakt i skallen när jag kom ut ut affären.
Läser om skenande elräkningar, min var lägre än på länge. Alltid nåt.
Väcks tidigt av en steglits sång nånstans utanför sovrumsfönstret, sämre anledningar att vakna kan man ju ha.
I går kväll fastnade jag för journalisten John Pilger´s film The coming war on China. Den tar inledningsvis upp USA´s atombombstester på atollen Bikini som påverkade och fortfarande påverkar de som bor på öarna omkring. Människor som anser att de användes som försökskaniner för att USA skulle se hur radioaktivitet påverkar människor och människors liv. Det vet vi nu, många fick cancer och en förtida död. Den tar upp hur Kina ständigt beskrivs som det gula hotet, ett aggressivt hot. Samtidigt är Kina omringat av amerikanska militärbaser med kärnvapenmissiler riktade mot kinesiska storstäder. Jag kunde inte undgå att dra paralleller till Sveriges och Finlands NATO-ansökan som när den går igenom bidrar till att omringa Ryssland på ett liknande sätt. Fredsskapande är det inte, snarare tvärtom. Som det sägs i filmen, USA satsar överlägset mest pengar på nya vapen, vapen som behöver en fiende.
I dag åker jag till skolan och hämtar en glömd jacka och en kasse jag inte ville ha med mig ut på stan i fredags.
