Laxdax

Broöppning på vägen in och jag undrar hur kvinnan som föll ner från Danviksbron bar sig åt. Bommarna går ju ner i god tid innan bron öppnas och om det var nåt fel måste ju folk ha ropat.

Funderar på hur jag kommer in till magnetröntgen utan portkod men det visar sig att det är öppet. Sarah tar emot direkt, trots att jag är tidig, och det visar sig att hon är från New York, Manhattan, Chelsea. Byter om till en tunn rock, får behålla kallingar och strumpor. Körs in i en Phillips Achieva 3.0 MRI med öronproppar plus hörlurar med musik för att dämpa oljudet maskinen för. En massa knäppande och ibland låter den som den sa appen appen appen… ville jag så lät den vatten vatten vatten… Sen blev det DAD DAD DAD DAD DAD… följt av smatter, och två ljud samtidigt, som nån slags konstmusik, plus kanske några ljud till. Lika varierat som utryckningsfordonen i just NYC. Efter en halvtimme konstaterar Sarah att bilderna inte blev bra p g a gaser. Får ta en lax till, släppa lite väder och vänta tjugo minuter medan nästa patient får sitt. Omtaget går bra och jag kan åka hem. Ännu en erfarenhet rikare.