Månad: april 2023

Känner mig tvungen att gå upp en stund mitt i natten igen. Jobbigt att behöva ligga på rygg och inte kunna vända kudden när den bli för varm, eller på sig själv.

Coop-besöket förlöper väl. Enda gången det gungar är när jag böjer mig ner efter varorna i kundvagnen. Känner sen i ryggen att jag bara kan dra dramatenkärran med en hand/arm. Plockar upp Friska Nacka-kartan på Bibblan. Ska försöka synka den med Naturpasset där det går. En snabbtitt säger att det mest är en motionspromenad i skogen, Identifierar tre pinnar som kan bli den utmaning jag vill ha. Och möjligheten till synkning med Naturpasset är minimal.

Får ändå ta två alvedon efter en stund.

En lustig konsekvens av min situation är att håret bildar små tovor i bakhuvudet. Sannolikt för jag ligger på rygg hela nätterna och blir lite svettig där huvudet vilar som tätast mot kudden.

Om man desperat ska leta efter ljuspunkter så är jag i dag pigg nog att slanta in kvarskatten och kolla upp min olycksfallsförsäkring. Fin telefonkö, 36 pers före mig. ”Tack för ditt tålamod, du behåller din plats i kön!” ”Det är för närvarande tre samtal före dig!” Sen låter det blupp blupp blupp och jag är bortkopplad! Går in och anmäler på webben istället.

Skolan ringer, de har missat att skicka in mina tider och varför det står det ”lön 0kr” på mitt personkonto. 10/5 kommer den istället. Samtidigt får jag jobb två dagar i juni och två dagar i augusti.

Den här blev bra, tycker jag, med de knappt urskiljbara gestalterna i den häftigt mönsterskuggade trappan.

I dag behöver jag proviantera så jag försöker ta mig till Stora COOP och tillbaka. Måste komma igång, återfå styrkan, trots att armen värker. Måste betala min kvarskatt, det blir en fattig månad. Får komma ihåg att använda kreditkortet om jag fikar eller annat.

https://www.tumblr.com/koshigurajumy/715554575758868480/jumy-m-%E8%88%9E-little-girl-dancing-traditonal-japanese

Det blir en turbulent första del av natten. Har tagit två alvedon mot värken. Plötsligt flaxar den onda armen ut i nån slags reflexrörelse och jag vaknar av smärtan. Sjunker in i drömvärlden där det plötsligt blir oroligt. Sängen jag ligger i är nu en säng tillhörande armén och jag med flera runt mig ingår i reserven. Nu verkar det som om vi ska flyttas närmare fronten och det ropas överallt. Benchema, är det nån som skriker. Det som sinkar är att några viktiga delar fattas. Själv behöver jag kolla att jag verkligen är kvar i mitt eget sovrum.

Kan inte somna om i det obekväma ryggläget utan går upp en stund. Skulle kunna ta en opioid, den gör mig mosig och sömnig, men jag tycker den har negativa konsekvenser för min vakna tid.

Regndroppar blinkar på mitt fönsterbleck. Gör ett nytt försök att somna.

(Nonsenstext, men det här är min dagbok).

Olika texturer och huller om bullerskuggor.

Känner mig förbannat trött, tio resor värre än efter prostataoperationen. Orker inte ens sitta och göra något. Dålig aptit. Jämmer och elände!

Duschar och får kämpa med en veckas skäggstubb. En skjorta ska krängas på, aj. Lika besvärligt och smärtsamt som i tisdags. Testar att åka ner och kolla postboxen. Det är första vändan utanför lägenhetsdörren sen besöket på SÖS-akuten. Kan inte påstå att jag känner mig stark.

När man inte kommer ut, får man fotografera det man ser inomhus. Den här bilden hade jag i sovrumstaket. Kanske en passande illustration till mitt opioidbruk?

Besvarar en enkät från Vårdguiden om min upplevelse av besöket på bäckenmottagningen. Hade inget att klaga på. Däremot var det skillnad på Nya Karro och SÖS. På Nya Karro kände jag mig omhändertagen, sköterskor kom och tittade till en och även om de under ett dygn var rätt många så var de trevliga. Det var bara när jag skulle hem som jag kände mig bortglömd. Sjuktransporten skulle komma kl 13 men ännu fem i hade ingen varken kommit för att ta bort införslarna, eller vad de heter, i armarna eller med de smärtstillande jag bett om. Det första åtgärdades genom att jag tryckte på kontaktknappen, det andra genom att jag gick ut och sa till en gång till. Ansvarig sköterska stod mest och hängde. Hon var enda undantaget, övriga var bra.

På SÖS kom jag in snabbt, sen var det väntan på läkare, sen på röntgen, sen på läkare igen. Sen en och en halv timmes väntan på slyngan (mitellaliknande sak). En äldre man på en sjuksäng i korridoren ilsknar till, tycker inte att sjuksköterskorna bryr sig ett skit. Han har legat där flera timmar och är hungrig. Det är jag med när klockan närmar sig halv två. Från min säng ser jag att de har ett litet kylskåp med yoghurt och smörgåsar. Till sist får jag min slynga. Ingen bryr sig om att hjälpa mig med kläderna, eller hur jag ska ta mig hem. Arga farbrorn körs in i ett eget rum och en yoghurt och en macka får han med sig.

Bilden är ett arkivfynd. Gamla Slussen.

Kan inte somna så jag går upp och sätter mig vid datorn. Laddar upp några bilder tagna här hemma med mobilkameran.

På torsdag ska jag ta ett blodprov inför nästa veckas besök på Nya Karro för prostatauppföljning. På fredag åker jag till SÖS för koll hur min axel läker. Vore kul om jag pallar att se 4fotografer på Galleri Fotografi innan jag åker hem, och innan de plockar ner utställningen. Men jag vill ju inte rasa ihop. Och jag kommer att ha en timme drygt att slå ihjäl, kan ju i och för sig köra en enarmsfika.

Djurgården hockey hade ett kanonläge att ta kommandot i finalserien mot Modo med två hemmamatcher. Istället vinner Modo båda och behöver nu ”bara” vinna en match till, DIF behöver vinna tre, för att ta steget upp till SHL.

https://www.tumblr.com/fishstickmonkey/714408161284669440