Kategorier
Stockholm

“Apparent esthetic value”

Man kanske ska vara glad att man fotar i Stockholm?! Och inte i Long Beach! Å andra sidan har vi nolltolerans mot gatukonst i form av graffiti.

“If an officer sees someone taking pictures of something like a refinery,” says [Police Chief Jim McDonnell], “it is incumbent upon the officer to make contact with the individual.” McDonnell went on to say that whether said contact becomes detainment depends on the circumstances the officer encounters.

McDonnell says that while there is no police training specific to determining whether a photographer’s subject has “apparent esthetic value,” officers make such judgments “based on their overall training and experience” and will generally approach photographers not engaging in “regular tourist behavior.”

Ett fotografi som inte föll polisen på läppen ser ni här.

Nedanstående skulle nog inte heller gå hem.

”Apparent esthetic value”? 

Men parallellerna mellan Long Beach och Sverige finns ju. I Long Beach ska den enskilde polismannen avgöra om ett foto har en uppenbar estetisk kvalitet, i Sverige har vi politiker som tycker de är bäst lämpade att avgöra vad som är konst och inte.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2012
Kategorier
Stockholm

Årets bilder #1 – Just Kids

Just Kids” är namnet på årets bok för mig. Patti Smith´s självbiografi om de svåra åren tillsammans med Robert Mapplethorpe och kampen för deras respektive konstnärsskap.

Just kids får därför bli titeln på den här bloggposten. Har jobbat med barn sedan 1972 och skaffat mig ett professionellt öga för barn. Med allt större gruppstorlekar måste jag ofta på avstånd kunna läsa av kroppspråket, se och bedöma situationer som uppstår, om det är en konflikt eller lek, om jag behöver ingripa eller ej. Det gör att jag automatiskt har ögonen öppna för barn även när jag är ledig och ute och fotograferar.

Sen är de härliga att plåta och bilder på barn väcker alltid känslor. Ovanstående bild gillar jag mycket för att tjejen hoppade in i min bild som jag önskat men sprallade och var glad på ett sätt jag inte förväntat men som gjorde bilden.

Jag vet inte vad det var som fick henne att dröja här, i ruffiga Slussens blå gång. Kanske testade hon akustiken under kupoltaket. Nu springer hon ifatt mormor och lillebror och bilden kallar jag ”Flykten från Tokyo”.

Centralstationen är en favoritplats och då gärna i mörkret intill spåren. Där fann jag den här tjejen stående på en riktningspil och med en Annie Lebovitzaffisch bakom ryggen.

En bild från årets Planketutställning. Två tjejer tittar på bilden av en jämngammal, helnaken tjej som kissar rakt ut. Vad tänker de? Vad tänker mannen som stänger porten efter sig och sin bil? Tycker bilden berättar en historia, den har ett innehåll och en interaktion mellan människor som därtill förhåller sig till en kontroversiell bild.

Ni får en till, en i färg. Trots att den inte riktigt passar in i sviten. Tycker flickans uttryck passar till antimobbningsbudskapet bakom: ”Vänd världen rätt”.

Köpte för övrigt den där vinyl-till-digitalgrejen på nätet och sparade 329:-. Kollade genom vinylhyllan och hittade en hel del skumt som jag glömt att jag köpt och inte har någon aning om hur det låter. Det kommer bli kul att digitalisera! På köpet får jag en städning av bildfiler på datorn (för att få plats med musiken). Kanske gör jag något fynd även där?

Detta var årsgenomgång #1.