Dags igen för utflykt till utomsocknes mål, Gnesta. Att det är en fotoutställning där i dag har väl ingen missat? Kända FS-profiler ställer ut och många av bilderna har jag sett, men jag är lite nyfiken ändå. Gnesta ligger en bit bort, det går snabbare att ta sig till Helsingfors. Någon recensent är jag inte, men bilderna var fina, idéen kul och det är roligt att få levande ansikten till namnen. Som bonus får jag en pratstund med Claes W.
Södra station
Lite drygt att åka pendeltåg , skönt att inte behöva göra det varje dag. En tvåpersoners möhippa tar sig fram och tillbaka genom vagnen, den blivande bruden säljer kramar för 5:-.
Krama en blivande brud för fem kronor
När jag kliver av vid Södra station och går ner mot Slussen pågår Prideparaden, massor av folk och färg. Vid trappan från Fatbursparken till Medis sitter ett glatt gäng. Fattar inte om det är en svensexa eller något annat. Det huvudpersonen högljutt erbjuder är i alla fall inga kramar.
”Gazza”-look alike
Skönt att vara ute med kameran igen och ta lite bilder till bloggen. Var ute i ösregnet i torsdags men tyckte inte jag fick med mig något värt att publicera. Skrev om kaspisk trut i senaste bloggposten. I torsdags såg jag på Skeppsbron den medelhavstrut som fågelskådarna larmat om hela veckan. Eller, jag såg fågelskådaresset Svante Söderholm och fattade genast vad han var ute efter. Svante pekade sen ut rätt trut för mig. Vitfågelbestämning är för proffsen.
Så botas tågdöden
Hoppas ni såg K-specialen i går med lettiska fotografen Inta Ruka. Så känslosamt och så fina och starka porträtt! Och härliga gamla hus och kvarter i Riga. Man blir lite sugen på att åka till Baltikum och fota.
På MoMa har just avslutats en retrospektiv utställning med Henri Cartier Bressons fotografier. I fotomagasinet Aperture läser jag att en som varit inblandad i utställningen hade HCB:s kontaktkartor och konstaterat: ”The decisive moment is bullshit! There are ten pictures before and ten pictures after every one of them; he actually took thirty pictures of people leaping over that poodle”. Tja, det är väl så vi gör ibland.