”Grejen är att vara där ute.”

I dg hade jag inte tid att åka in och fotografera på min långlunch. Arbetstiden räcker inte till för allt jag vill hinna göra med mina elever. Var på Wasamuseet med fem förstaklassare förra veckan och nu behövde jag tid med dem för att förbereda deras redovisning av besöket.

Har börjat läsa Micke Bergs blogg. En hel del synpunkter jag kan sympatisera med. Och en hel del tänkvärt om fotografi.

Micke Berg: ”Jag tänker på fotografiska förhållningssätt på gatan. Bresson med sin femtia. Klein med 28 mm, Moriyama med 21 mm och kompakt. Det spelar liksom ingen roll. Grejen är att vara där ute. Hela grejen är att stiga upp, gå ut, stanna kvar, komma hem, reflektera och sova.
Tänk att det är så enkelt. Eller så svårt?? Konsten är att stanna ute. Konsten är att orka stanna ute. Vissa fotografer, speciellt de japanska tycks det mig, vill stanna i sina kvarter hela tiden. Kan det bero på att deras kvarter är så förbannat spännande? Jag stannar på Söder. Jag säger inte att det är spännande, men jag trivs.”

En tunnelbanebild av många. Det jag gillar är spegelbilden. Den ser ut som en impressionistisk målning, eller klädseln ger mig den associationen.

Stämmer bra, men jag är inte fast på Söder. Och jag orkar inte stanna ute så där jättelänge som jag borde. Men det är spännande med höstmörkret!

”Gillar stuket på den här arbetsdagens slut-trötte medresenären.

Den här kvinnan var trött mitt på dagen. Kanske var hon på väg hem efter ett nattjobb?

Köpte förresten  Tom Waits ”Mule Variations”. Till sist. Den har stått på listan sen den kom ut och nu köpte jag den på iTunes store. Street Photography Music, if you ask me. Återstår att skaffa schyssta lurar. De där peta in i örat-muffarna trillar ut lika fort.

Ha det bra!

2 svar på ””Grejen är att vara där ute.””

  1. ”Jag stannar på Söder” säger du, ”Jag säger inte att det är spännande, men jag trivs”. Då säger jag: Trivs man gör man ett bra jobb. Det gäller inte bara fotandet. Vissa platser är man i fas med helt enkelt, det måste inte vara gamla välkända kvarter utan kan vara en helt ny plats man kommer till, hemma och i utlandet. Nu råkar jag själv älska Söder, så jag förstår att du stannar – men inte har fastnat – där.
    Fågel, fisk eller mittemellan? Mittemellan, helt klart. Gillar komposition, ljus och motiv. Skön bild som fastnar. Men vad är det för rysch-pysch bakom (egentligen t v om) killen? Inget jag känner igen från tunnelbanan – skarven i en ledbuss kanske?
    Stanna ute. Men inte för länge så du blir förkyld eller får blåskatarr.
    /tim

  2. ”Jag stannar på söder” var ett citat, Micke Berg skrev det. Förvisso, jag trivs på Söder. Gamla Söder, arbetarsöder. Inte yuppiestadsdelen. Men City är helt ok, och lite till. Försöker annars samla ihop mig till en efter jobbet-fotosväng. När mörkret fallit och folk väller ut från ljuset ut i det nattsvarta, nåja kvällssvarta. Blåskatarr får man väl bara om man blir sittande ut och blir kall om baken?
    Ledbus är annars spot on.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.