“Be more aggressive. Be more involved. Talk to people. Stay with the subject. Be patient. Take simpler pictures. Don’t take boring pictures. Get in closer.”
– *From the notebook of Tony Ray-Jones*
”Aggressiv”? Det kan väl inte vara när man möter äldre damer? Lite involverad kan man känna sig i deras solkisande.
”Snacka med folk”. Efteråt, aldrig innan. ”Stanna med subjektet”. Vet inte jag, tycker de ser lite farliga ut, och de är två mot en.
”Ta enklare bilder”. ”Ta aldrig tråkiga bilder”. ”Kom närmare”. Lättare sagt än gjort. Den sista är rätt tråkig, men rätt nära. Enkel är den också.
”Ha tålamod”. Det kan jag jobba med. Vänta ut situationen och inte ta första bästa människa som kommer in i din tänkta bild utan vänta, vänta tills den rätte kommer in.
4 svar på ”Notebook”
Dom här TRJ nedteckningarna – det beror ju på vem man är. Såväl fotograf som betraktare. Vi får inte glömma att även om vi lever i ett fritt land så är det inte en mänsklig rättighet att fota okända personer (ens) på öppen gata. Speciellt inte nära och aggresivt. Jag säger inte att du gör det. Det jag säger är att jag stör mig lite på den här typen av recept. Jag kanske inte vill involvera mig. Jag kanske inte vill prata efteråt. Jag kanske vill ta tråkiga foton. Säger vem?
Ettan älskar jag för övrigt. Och killen i dom trashade jeansen är snygg.
/tim
Nä, jag tycker väl att jag försöker ironisera över TRJ:s anvisningar. Har lite svårt att fatta hur man kommer nära med ett 35mm utan att vara uppe i folks fejs. Däremot skulle jag gärna ha den sociala förmågan att få kontakt med folk och sen få ett okej att fota dem. Men då är det ju strax en annan genre, photojournalism, och inte gatufoto. Och tråkigheten och alla övriga åsikter man kan ha om en bild ligger ju i betraktarens öga. Mitt gatufoto går ju inte hem hos så många, men jag gillar det allt bättre 🙂 Beroende på de referensramar jag har.
Fina bilder/Mirja
Ur arkivet, finns kul grejer att hitta där.