Napoleon och Arthur Cravan en söndagförmiddag

Nu kommer ”fulbilderna”. Fast det tycker jag inte. Att de är fula. Bara lite svartare och brusigare, eller med en okonventionell komposition.

Lovade Claes en recension av boken The Photographer´s Eye. Lite snabbt, ska nog kolla texter och bilder några gånger till. Till att börja med: boken innehåller 172 bilder av kända och okända fotografer och vill vara en undersökning av hur fotografier ser ut och varför de ser ut på det viset. Bilderna är indelade i fem sektioner, ”each an examination of one of the particular sets of choices imposed onthe artist with the camera: The Thing Itself, The Detail, The Frame, Time, The Vantage Point.” Lite historiebok. Inget måste. Skulle jag rekommendera något ur bokhyllan skulle det bli ”Street seen” och ”Street Photography Now”. Därifrån kan man leta sig vidare.

Här gillar jag räcket, betongen och utrymmet under bron och tycker att en halv tjej med hörlurar kompletterar kompositionen. Om man typ kollar de motstående hörnen.

Läste på tal om ingenting att Napoleons silkeskalsonger, med monogram, väntades inbringa 140-180 tusen kronor på en auktion med totalt 420 Nappeprylar. Silke låter inte så varmt?

Fult att skratta bakom någons rygg, även om skrattet är hjärtligt

Tågelände även i år

Läste boken om Arthur Cravan i går. Poeten med världens kortaste hår. Han umgicks med dadaisterna, bland mycket annat, och var en mångsysslare av rang. Kolla upp!

Det är mer förtjänstfullt                                                                                                                att upptäcka mysteriet                                                                                                                        i ljuset,                                                                                                                                               än i skuggan…                                                                                                                               Varje stor konstnär                                                                                                                        har känsla för provokation.                                                                                                          De avtrubbade                                                                                                                                            finner bara det vackra                                                                                                                             i de vackra sakerna

Maintenant Mars 1915

Inte utan att jag kan känna en viss aktualitet i ovanstående rader…

En grind vid Stadshuset, med bland annat en stiliserad firre. Som gjort för kort skärpedjup och ett diffust par av människosläktet att skymta bakom.

Fyra bilder visas i dag, två kvar. De spar jag till i morgon. Eller någon annan dag. Välkomna åter då!

2 reaktioner till “Napoleon och Arthur Cravan en söndagförmiddag”

  1. Hur har mina kallingar kunnat hamna på din blogg? Nä, vänta lite… NAPoleon står det ju!
    Ettan har jag redan kommenterat. 2:an – kan man annat än skratta med?! Nu står ju jag framför henne och då är det inte lika fult. En händelse som inte hade varit nåt på plats men som på bild blir helskön, hjälpt lite på traven av den humoristiska bajlajnen.
    Hur kan någon ha världens kortaste hår? Då heter det väl stubb eller crew cut eller rakad eller skallig – och såna finns det massor, bland dem säkert en o annan poet.
    Den stiliserade firren skulle lika gärna kunna vara en sjöjungfru eller en av dagens poptjejer med långt, böljande hår och åtsittande kläder (som det går 13 på dussinet) som åmar sig och leker med en stripstång. Men bildidén gillas!
    /tim

  2. Cravan och dadasnubbarna hade en massa hyss för sig som var rätt roliga. Om än fruktansvärt provokativa. Värt att kolla närmare på!
    Firren har mycket av strippa på stång över sig ser jag när jag kollar noga. Idén är din ursprungligen, för övrigt. Inte strippstången utan kort skärpedjup på förgrundsmojäng.
    Och som du säger, skrattbilden såg jag inte på plats, bara kvinnan som böjer sig ner. Såg inte vad hon gjorde bara ATT hon gjorde och knäppte iväg ett skott.
    Tack för titten, Tim. Alltid lika välkommen!

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.