Ibland känns det som om det vore lättare att bli erkänd som fotograf om man framstår som svårmodig, lite djup sådär. Ännu bättre om man kan formulera sig i samma stil, och hävda att man utforskar villkoren för en urban existens i en postindustriell era etc. Vilket jag ju sysslat med under hela min fotografiska karriär – not!
Det är inte min stil!
Copyright secured by Digiprove © 2013
Här har jag gått och trott att det är fredagarna som är de uslaste dagarna statistiskt sett, och så är det lördagar och söndagar. Får publicera de udda bilderna under helgerna och lite vettigare när det blir vardag igen. Så nu blir det konst!
Copyright secured by Digiprove © 2013
Det var ett j-a tjat om detta! Men ibland är det svårt, ibland solklart. Men när det gäller följande bilder tycker jag färg- respektive svartvitvarianten lever sina egna liv. De har sina unika kvaliteter helt enkelt. Döm själva!
Färg eller svartvitt?
Copyright secured by Digiprove © 2012
Fotosidanmedlemmar har kunnat läsa denna ”programförklaring” redan, upprepar den ändå här som en påminnelse om vad det handlar om. (Har snott den från sockeln till Veikko Keränens staty – Arriba.).
Nästan lika bra på engelska: Got nothing to do, I do it, and it is art!
Och det är fredag i dag. Hela svenska folket ligger tillsammans i soffan och bara myser och myser. Någon kanske ändå tittar in här och då får de ju se stor fotokonst denna dag.
Eller hur?! 🙂
Måste sätta lite press på mig själv ibland. I dag tänker jag komma hem med bilder från tre olika stadsdelar. Ska besöka tre fotoutställningar och däremellan plåta omgivningarna. Visst låter det spännande?! I kväll kan ni återkomma för att se om och i så fall hur jag lyckades.
Tornseglarna har dragit söderut för länge sen men sädesärlorna är fortfarande kvar liksom ringduvorna. Så höst är det, definitivt! Promenera bort höstdepressionen, tyckte jag mig läsa i någon av dagens tidningar. Tja, det får man på köpet som gatufotograf.
Har några bilder kvar från Manchester, och några arkivbilder från tidigare utflykter, att visa. När de tar slut, vilket dröjer någon vecka eller så, funderar jag att ta en längre publiceringspaus. Fotografera tänker jag nog göra, men låta bilderna ligga till sig. Eller kör på Flickr ett tag?
Ska strax börja läsa om Duane Michals. Förhandstitten lovar gott, han verkar vara en härligt knasig snubbe. Och 23 september till 11 december visar Fotografiska en retrospektiv utställning över Helen Levitt, pionjär inom ”street photography”. DET ser jag fram emot fruktansvärt mycket!
När jag kommer upp på skolgården strax före klockan åtta på morgonen är två småkillar i färd med att spela landbandy. Ser snart att den ena killen inte har spelat så många gånger tidigare då han ser rätt valhänt ut med klubban. Den i sporten mer drivne kompisen önskar lite mer av den andre: ”Sikta! Lura mig, lura mig!
Försöker få mitt pass förnyat efter jobbet men när jag drar nummerlappen ser jag att det är 35 pers före mig. Åker hem. Mitt pass går ut i augusti så det funkar ju att åka till Manchester i juli.
Lite trött och seg efter gårdagskvällen men det går ändå att ta sig samman och komma iväg. Begränsar färdplanen till ett par söderstopp. Lite väl kyligt i vinden för längre eskapader.
Matchande krukor
Populär solbänk på Hornsgatan
Första stoppet är vernissaget på Galleri Kontrast: Tomasz Gudzowatys fina utställning ”Sports features”. Ser Magnus F och på väg ut möter jag även Malin J. Hon har ett fotografi till försäljning nere i galleriets källare. Har ni 3 lakan över, slå till!
Vardagsbild, om än tagen på en lördag
Ständigt dessa speglingar
Fortsätter Hornsgatan västerut och letar upp Fotoantikvariatet. ”Spartacus” heter utställningen, Julian Birbrajer heter fotografen. Jahaja! Sex bilder föreställande skivstångsvikter. Spartacus 1kg, Spartacus 2,5kg och så vidare.
Tycker om skuggkrysset.
Kanske något för Dödens grupp?
Tar mig tillbaka till Slussen och känner mig ännu ett snäpp segare, hur nu det är möjligt. Spanar efter schyssta motiv medan jag väntar på bussen, men icke. Hem till soffan!
Dagens bilder? Ja ni ser själva. Inte mycket att hänga i julgranen, eller i galleriet.
Nu kommer ”fulbilderna”. Fast det tycker jag inte. Att de är fula. Bara lite svartare och brusigare, eller med en okonventionell komposition.
Lovade Claes en recension av boken The Photographer´s Eye. Lite snabbt, ska nog kolla texter och bilder några gånger till. Till att börja med: boken innehåller 172 bilder av kända och okända fotografer och vill vara en undersökning av hur fotografier ser ut och varför de ser ut på det viset. Bilderna är indelade i fem sektioner, ”each an examination of one of the particular sets of choices imposed onthe artist with the camera: The Thing Itself, The Detail, The Frame, Time, The Vantage Point.” Lite historiebok. Inget måste. Skulle jag rekommendera något ur bokhyllan skulle det bli ”Street seen” och ”Street Photography Now”. Därifrån kan man leta sig vidare.
Här gillar jag räcket, betongen och utrymmet under bron och tycker att en halv tjej med hörlurar kompletterar kompositionen. Om man typ kollar de motstående hörnen.
Läste på tal om ingenting att Napoleons silkeskalsonger, med monogram, väntades inbringa 140-180 tusen kronor på en auktion med totalt 420 Nappeprylar. Silke låter inte så varmt?
Fult att skratta bakom någons rygg, även om skrattet är hjärtligt
Tågelände även i år
Läste boken om Arthur Cravan i går. Poeten med världens kortaste hår. Han umgicks med dadaisterna, bland mycket annat, och var en mångsysslare av rang. Kolla upp!
Det är mer förtjänstfullt att upptäcka mysteriet i ljuset, än i skuggan… Varje stor konstnär har känsla för provokation. De avtrubbade finner bara det vackra i de vackra sakerna
Maintenant Mars 1915
Inte utan att jag kan känna en viss aktualitet i ovanstående rader…
En grind vid Stadshuset, med bland annat en stiliserad firre. Som gjort för kort skärpedjup och ett diffust par av människosläktet att skymta bakom.
Fyra bilder visas i dag, två kvar. De spar jag till i morgon. Eller någon annan dag. Välkomna åter då!
”Get out there” är en kiwi-uppmaning. De har ju ”the great outdoors” där ”down under” och en hel massa olika ”scenic tracks” och mer eller mindre galna utomhusaktiviteter. Testade en led som hette ”the Otehake track”, eller var det ”-trail”? Supertuff, +35°, vad över iskalla glaciärbäckar, brant upp och brant ner i tre dagar och jag är glad att jag kom ut lyckligt i andra änden. En massa engelska lyckades jag peta in på köpet. Enjoy!
Gatufoto handlar om att slita sula och nöta asfalt. Tills sist har trotjänarna gjort sitt.
Är det svårt att skiljas från dem kan man alltid spara den ena.
Husbil är inget för en gatufotograf, annat än som motiv. Eller?
Vad jag vill säga är: ut med er! Always bring your camera!
