Kategorier
Manchester

Manchester #8 – Världens ände

World´s end” skriker rubrikerna, ”Hacked to death”. Media översvämmas av the News of the World-skandalen med hackade telefoner och röstsvar. Nu ska den 168-åriga bästsäljaren läggas ner.

Är det här de bor, News of the World-journalisterna?

Börjar dagen med ett besök på Museum of Science and Industry. Kortfattat en mix av Tekniska och Spårvagnsmuseet i Stockholm. Hos oss finns däremot ingen Liverpool station, världens första järnvägsstation för passagerartrafik, nu en del av museet. Självklart visas bomullshanteringens alla maskiner, som fungerar, från bomullsbal till tråd, färdig att vävas till tyg. Det är ju tegelbyggnaderna som en gång rymde alla dessa massor av maskiner och magasinen för såväl råvara in som färdiga produkter ut, som fortfarande dominerar stadsbilden. Numer med annat innehåll. Tycker det är bra att byggnadsminnen bevaras på detta sätt.

Solorökare 

Besöker butiken Real Camera Company. Butiken heter så för att de säljer moderna kameror som Canon och Nikon 🙂 Därtill finns här begagnade kameror, Leica, Bronica, Zorkij, Rolleiflex, Bessa, Zeiss Ikon, Vitessa, Minox med flera. De ser min X100 och vi pratar en stund om den. Jag får känna på en Leica M6. Tung rackare! Trevligt ställe med trevlig personal!

En bedårande liten varelse som jag får tillåtelse av fadern att fota. Dessvärre har inställningarna rubbats när jag  la ner kameran i väskan eller när jag tar upp den och jag får ingen mer chans.

Manchester Art Gallery får sig en snabbtitt. Några schyssta foton, någon tavla av Lowry, men annars inte min period av konsthistorien. En intressant detalj är att många av manchestermuseerna har en ”feedback wall”. Besökarna kan på små lappar skriva ner sina intryck av besöket och sätta upp dem på en vägg. ”Merci beaucoup! C´est vraimant belle! J´adore les images de Lowry!” ”Manchester is the centre of the universe!” ”Bob the builder”, för att nämna några.

Taxi

Åskan mullrar sig förbi hustak och skorstenar, jag plockar upp Knaussgårds ”Min kamp” och fortsätter läsa. Bra, om ni frågar mig.

Kategorier
Stockholm

Huvudsakligen längs Hornsgatan

Går in på apoteket och köper linsvätska. Apoteket är sig likt trots att det numer är privatägt. Utanför apoteket är det sig inte riktigt likt.  Postkodsmysteriet har dragit in i mitt centrum och det är tjockt med folk. När jag tränger mig ut möter jag en gammal elev och frågar på skoj om det är hon som vunnit. ”Nej, men mamma har vunnit!”

Postkodarna bjuder på fika och vid busshållplatsen är ett äldre par på väg att avsluta en kopp java.

Tittar in på Galleri Kontrast för en slurk ur boxen Tre apor. Tar en näve salta pinnar till och kollar Mia Petzälls utställning ”Instinkt”. Mustigt svarta fotografier av jakt, döda rävar, harar, rådjur, fasaner och levande vildsvin. Kul att några djur sparades. ”Att jaga är människans urinstinkt…”

Jagar vidare längs Hornsgatan och tittar in på Fotoantikvariatet. Där hänger Ylva Sundgrens ”Inga kan älska som vi” och Nisse Rolleiflex hänger också där och pratar bland annat om Fotografiskas enorma framgång med innehavaren. Jag tror att Nisse är en riktigt fotograf. Letar i hyllorna efter något intressant men lämnar stället tomhänt.

”Ödlemannen”

Väskor och skor för gatufotografen.

Går in på ett konstgalleri med färgglada höstmålningar. Det som fångar mitt öga är en vacker trappa vilket roar galleriinnehavaren. ”Tavlorna är okej men trappan kanon”, förklarar jag. ”Ja, den blir bara finare med åren”. Blir vi inte alla?

Tar tunnelbanan till Sergels torg och tar en titt in på Kulturhuset. Men mer om detta i nästa blogginlägg. Det blir för många bilder på en gång annars. Vilket det blir ändå.